iklan

EDUKASAUN

Assanami Lansa Novela Istória “Altagracia”

Assanami Lansa Novela Istória “Altagracia”

Vise-Primeiru-Ministru no Ministru Koordenadór Asuntus Sosiál, Mariano Assanami Sabino, hala’o lansamentu ba novela istória ho títulu “Altagracia” ne’ebé hakerek hosi romansista timoroan Carinton Salazar G. Freitas, Salaun Memória Viva, Farol, Dili, sábadu (29 Novembru 2025) ne’e.

DILI, 03 Dezembru 2025 (TATOLI)—Vise-Primeiru-Ministru no Ministru Koordenadór Asuntus Sosiál, Mariano Assanami Sabino, sábadu (29 Novembru 2025), hala’o lansamentu ba novela istória ho títulu “Altagracia” ne’ebé hakerek hosi romansista timoroan Carinton Salazar G. Freitas.

Assanami hato’o apresiasaun ba eskritór tanba hakerek novela istória ne’ebele inspira joven ka jerasaun foun sira hatene istória no moris banati.

“Ita hotu apresia ba autór tanba hakerek novela istória Altagracia. Ida-ne’e la’ós fasil bainhira transforma hikas istória balun ba hakerek kreativu nune’e, hafasil no kmaan ema bele lee,” Mariano Assanami Sabino hateten liuhusi apresiasaun ba livru refere iha Salaun Memória Viva, Farol, Dili, sábadu (29 Novembru 2025) ne’e.

Nia dehan. Ida-ne’e hanesan parte ida bele halibur fila-fali istoria hirak ne’ebé ema haluha lakon, nonook ne’e bele hakerek fila-fali.

Peskizadór ba Istória, Nuno Rodrigues, hatetem romansa hanesan Altagracia importante tebes tanba bele inspira jerasaun foun sira kona-ba prosesu konstrusaun Estadu.

Vise-Primeiru-Ministru no Ministru Koordenadór Asuntus Sosiál, Mariano Assanami Sabino, hala’o lansamentu ba novela istória ho títulu “Altagracia” ne’ebé hakerek hosi romansista timoroan Carinton Salazar G. Freitas, Salaun Memória Viva, Farol, Dili, sábadu (29 Novembru 2025) ne’e.

“Apresia ba autór Altagracia tanba koko hahú ho aproximasaun foun oinsá hakerek istória iha novela istória. Hakerek istória ho forma novela sei atrai ema barak liután atu bele lee no ida-ne’e importante tebes. Tanba livru ka relatóriu sira-ne’ebé mahar ema sei la lee no ida-ne’e ha’u presiza tebes apresia autór Altagracia ba inisiativa ida-ne’e,” Nuno Rodrigues dehan.

Eskritór novela Altagracia, Carinton Salazar G. Freitas, esplika novela istória “Altagracia” nu’udar romanse ida-ne’ebé deskreve viajen internu husi kaben-na’in ida durante funu Timor-Leste (1975–1999) hasoru Governu Indonézia. Esplora mós diverjénsia, diskrepánsia no kontestu polítiku, inklui krueldade sira husi Luta Armada (FALINTIL).

Novela ida-ne’e konta istória kona-ba protagonista na’in-rua, João Bosco no Altagracia, bainhira sira navega viajen ida-ne’ebé marka ho trauma pasadu, persegisaun, no presaun sira hosi militár Indonézia, ne’ebé difikulta povu timoroan atu moris independente durante tinan 24 nia laran.

Liuhusi personajen Altagracia nian, lee-na’in sira hetan konvite atu reflete kona-ba konseitu Funu Prolongadu nu’udar meiu ida atu forma identidade pesoál no kona-ba dezafiu sira ne’ebé hasoru hosi indivídu sira-ne’ebé haka’as-an atu reziste adversidade.

Novela ida-ne’e la’ós de’it istória emosionál ida maibé mós reflesaun ida kona-ba importánsia aten-barani nian iha luta ba liberdade no auto-dignidade. Ho estilu narrativa poétiku no kle’an, Altagracia lori leitór sira iha viajen ida ne’ebé nakonu ho domin, dilema no krueldade maibé ida-ne’e inspira reziliénsia no esperansa.

Tanba ne’e, eskritór ne’e hato’o agradesementu ba Agradese tebes ba Vise-Primeiru-Ministru no Ministru Koordenadór Asuntus Sosiál, Mariano Assanami Sabino, ne’ebé depozita ona ninia tempu bele halo lansamentu ba novela istória Altagracia.

“Esénsia hosi Altagracia mak parte ida hodi valoriza inan-feto buibere sira-ne’ebé sakrifika sira-nia isin no klamar ba luta libertasaun pátria durante tinan 24,” nia dehan

Novela istória “Altagracia” ne’e mós hakerek ho lian haat (4) mak dalen Tetun, Bahasa Indonesia, Inglés no Portugés.

“Agora daudaun novela istória Altagracia sei imprime ho edisaun limitadu tanba kestaun fundu, nune’e husu ba Governu atu bele apoiu se posivé,” nia hateten.

TATOLI

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!