DILI, 16 Marsu 2026 (TATOLI)—Embaxadór naun-rezidénsia husi nasaun sia (9), segunda ne’e, entrega karta kredensiál ba Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta, iha Palásiu Prezidensiál Nicolau Lobato, Bairru Pite, antes hala’o misaun diplomata iha Timor-Leste.
Serimónia entrega kredensiál ne’e marka inísiu ofisiál ba misaun diplomátika husi Embaixadór ne’ebé foin akreditadu ba Timor-Leste. Serimónia ne’e reforsa nasaun nia kompromisu atu promove kooperasaun internasionál no harii ponte ho parseiru sira iha mundu tomak.
Embaixadór naun-rezidente sira-ne’ebé aprezenta sira-nia karta kredensiál ba Xefe Estadu, reprezenta sira-nia nasaun mak hanesan:
Serob Bejanyan, Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Repúblika Arménia nian, rezidente iha Jakarta–Indonézia;
Nicholas Panayiotou, Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Repúblika Cyprus nian, rezidente iha Jakarta–Indonézia;
Tornike Nozadre, Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Geórgia nian, rezidente iha Jakarta–Indonézia;
Wilson Kipngetich Kogo, Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Repúblika Kenya nian, rezidente iha Canberra–Austrália;
Bernadette Tobin, Embaixadora Estraordinária no Plenipotensiária Repúblika Malta nian, rezidente iha Roma–Itália;
Zahid Hafeez Chaudri, Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Repúblika Islámika Pakistaun nian, rezidente iha Jakarta–Indonézia;
Simon Wallace Namis, Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Papua Nova Guiné nian, rezidente iha Jakarta–Indonézia;
Ivana Golubovic-Duboca, Embaixadora Estraordinária no Plenipotensiária Repúblika Sérbia nian, rezidente iha Jakarta–Indonézia;
Bernardo de Sicart Escoda, Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Repúblika España nian, rezidente iha Jakarta–Indonézia.
“Diversidade husi nasaun sira-ne’ebé halibur iha ne’e ohin, husi ita-nia viziñu besik sira iha Ázia-Pasífiku to’o parseiru sira iha Europa tomak, Médiu Oriente, no sira seluk reflete natureza universál husi polítika esterna Timor-Leste nian. Ami hanesan nasaun ki’ik ida ho fuan boot no perspetiva globál. Ami hein atu serbisu besik ho imi ida-idak hodi harii parseria sira bazeia ba respeitu ba malu, prosperidade partilhada no ami nia hakarak komún ba mundu ida-ne’ebé pasífiku no sustentável,” Ramos-Horta hateten iha nia diskursu.
Prezidente Ramos-Horta hateten, importánsia krítiku husi kolaborasaun internasionál hodi hasoru dezafiu globál sira no promove objetivu komún sira relasiona ho pás, seguransa no dezenvolvimentu sustentável.
Serimónia kredensiál ne’e destaka Timor-Leste nia perfil internasionál ne’ebé buras daudaun no espansaun kontinua ba ninia relasaun diplomátika sira dezde restaurasaun independénsia iha tinan 2002.
Jornalista : Hortencio Sanchez
Editór : Cancio Ximenes




