MANATUTU, 15 Maiu 2026 (TATOLI) – Governu, liuhosi Ministériu Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun (MNEK), ohin selebra Loron Mundiál Lian Portugés no Kultura Portugés Komunidade País sira Lian Portugés (CPLP, sigla iha portugés) iha Manatutu, ho tema “Unidade Diversidade ba Komunidade ba Povu”. Serimónia ne’e integra iha komemorasaun tinan 30 ezisténsia organizasaun luzófona nian.
Eventu ne’e halibur membru Governu, reprezentante diplomátiku, autoridade munisipál, líder relijiozu, manorin no estudante sira, hodi destaka papél lian portugés iha istória, identidade nasionál no projesaun internasionál iha Timor-Leste.
Iha nia intervensaun, Ministru Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun, Bendito Freitas, afirma katak “lian portugés hanesan klamar povu timoroan nian”, no subliña katak portugés ultrapasa ona “fronteira no jerasaun sira” hodi estabelese hanesan instrumentu ida ba diálogu, ba edukasaun no ba afirmasaun nasionál.
Governante ne’e konsidera katak Manatutu iha “simbolizmu istóriku ida iha Timor-Leste, tanba ne’e hili munisípiu ne’e hodi sai uma-na’in ba selebrasaun ne’e, hodi fó hanoin kona-ba kontribuisaun husi misaun Soibada ba espansaun ensinu formál lian portugés iha Timor-Leste.
“Manatutu okupa pozisaun espesiál iha istória edukasaun iha Timor-Leste. Iha ne’e mak ita hetan espansaun lian portugés liuhosi ensinu formál,” nia afirma.
Bendito Freitas rekorda mós figura istóriku sira ne’ebé iha ligasaun ba rezisténsia timoroan no ba promosaun identidade nasionál, inklui Nicolau Lobato, Xanana Gusmão, José Ramos-Horta no Dom Martinho da Costa Lopes, hodi defende lian portugés sai hanesan “lian rezisténsia, diplomasia, esperansa no libertasaun nasionál”.
Ministru ne’e destaka mós katak, bainhira Timor-Leste asumi Prezidénsia rotativa CPLP nian iha tinan 2025, Timor-Leste reafirma nia kompromisu ba kooperasaun “sólidu, inkluzivu no orientadu ba futuru”, abranje área sira hanesan edukasaun, siénsia, kultura, juventude, desportu, transformasaun dijitál no ekonomia azul.
Tuir Bendito Freitas, adezaun tomak Timor-Leste nian iha Asosiasaun Nasaun sira Sudeste Aziátiku nian reforsa mós papél estratéjiku nasaun nian hanesan ponte ida entre Sudeste Aziátiku ho mundu luzófonu.
“Ami-nia postura reforsa papél estratéjiku Timor-Leste nian iha diálogu entre relijiaun no kultura sira,” nia dehan.
Governante ne’e destaka mós importánsia bilinguizmu nasionál, defende katak portugés no tétum “komplementa malu” no reflete unidade identidade timoroan nian.
Durante serimónia, Sekretária-Ezekutiva CPLP, Maria de Fátima Jardim, hato’o mensajen ida ne’ebé liuhosi videokonferénsia, iha ne’ebé destaka importánsia globál lian portugés nian, ne’ebé UNESCO rekoñese dezde tinan 2019 nu’udar patrimóniu kulturál no linguístiku ho dimensaun internasionál.
Iha mensajen, líder ne’e subliña katak lian portugés nu’udar instrumentu ida hodi promove sidadania, kooperasaun, edukasaun, inovasaun, no dezenvolvimentu sustentável entre povu sira ne’ebé ko’alia lian portugés.
Sekretáriu-Ezekutiva husu mós reforsu ba inisiativa sira ne’ebé promove ensinu lian portugés, interkámbiu kulturál no akadémiku, no mós dezenvolvimentu ekonómiku no teknolójiku iha Estadu-Membru sira CPLP nian.
Iha fatin hanesan, Prezidente Autoridade Munisipál Manatutu, Luís Inácio Fernandes, afirma katak munisípiu ne’e iha papél istóriku ne’ebé relevante iha divulgasaun lian portugés iha Timor-Leste.
Tuir responsável ne’e, Manatutu sai ona sentru formasaun importante sira no instituisaun relijioza sira ne’ebé iha ligasaun ho ensinu iha lian portugés, inklui Semináriu Menór Soibada no Koléjiu Santa Isabel.
“Lian portugés uluk, hanesan, no sei sai hanesan identidade Timor-Leste nian, lian afirmasaun nian iha rezisténsia luta timoroan nian no parseiru inseparável lian tétum nian,” nia deklara.
Luís Inácio Fernandes hatutan tan katak influénsia lian no kultura portugés vizivel nafatin iha karakterístika sosiál no kulturál ema Manatutu nian, ne’ebé nia deskreve nu’udar ospitalidade, pasífiku, no defensór ba dignidade umana.
Durante eventu ne’e, estudante sira husi Eskola Sentru Aprendizajen no Formasaun Eskolár (CAFE, sigla portugés) Manatutu no Fundasaun Nossa Senhora de Fátima de Memo, iha Bobonaro aprezenta deklamasaun poezia. Iha mós atuasaun korál husi estudante sira husi Escola Portuguesa de Díli (EPD).
Marka prezensa iha serimónia ne’e, entre sira seluk, Embaixadór Portugal iha Timor-Leste, Duarte Alves, Embaixadór Angola, Lemos de Andrade, Embaixadór Brazil, Ricardo Leal, estudante no profesór sira husi CAFE Manatutu, EPD, Irmán sira husi Fundasaun Nossa Senhora de Fátima Memo-Maliana, dirijente no funsionáriu husi MNEK.
Notísia relevante: UNTL realiza semináriu kona-ba pratika hanorin no reforsa lian portugés iha Timor-Leste
Jornalista: Afonso do Rosário
Editora: Isaura Lemos de Deus




