iklan

HEADLINE, POLÍTIKA

MPIE aprezenta relatóriu ezekusaun orsamentu trimestre dahuluk ba Parlamentu

MPIE aprezenta relatóriu ezekusaun orsamentu trimestre dahuluk ba Parlamentu

Ministru Planeamentu no Investimentu Estratéjiku, Gastão de Sousa. Imajen Tatoli

DILI, 30 Maiu 2025 (TATOLI) – Ministru Planeamentu no Investimentu Estratéjiku (MPIE), Gastão de Sousa, relata ezekusaun Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2025 iha trimestre dahuluk nian ba Komisaun C Parlamentu Nasionál ne’ebé trata Asuntu Finansa Públika.

Iha audiénsia ne’e, ministru aprezenta mós ezekusaun orsamentu husi instituisaun direta Estadu haat ne’ebé tutela ba ministériu.

Kona-ba ezekusaun MPIE nian rasik to’o 28 Maiu atinje ona 38,05% husi orsamentu alokadu hamutuk millaun $4,3, ne’ebé ezekuta tuir programa jestaun finansa públika, funsionamentu institusionál, inkluzaun sosiál, ordenamentu territóriu no planeamentu investimentu estratéjiku.

“Ami iha kategoria tolu – saláriu no vensimentu hamutuk $2.363.773 no ezekuta ona 35,86%, bens no servisu $1.630.136, ezekuta ona 19,89%, no kapitál menór rihun $50, ezekuta 58,8%. Ida-ne’e ba MPIE nian rasik”, dehan.

Ba Komisaun Nasionál Aprovizionamentu (CNA, iha portugés) nia orsamentu ba tinan ne’e hamutuk millaun $4,9, ne’ebé prevee ba saláriu no vensimentu millaun $3,1, bens no servisu $926.60, kapitál menór rihun $400, kapitál no dezenvolvimentu $479.543. Husi verba ne’ebé aloka ezekuta ona 32,28%.

Orsamentu alokadu ba Fundu Dezenvolvimentu Kapitál Umanu (FDCH, iha portugés) iha millaun $18,9 no to’o 23 Maiu ezekuta ona 29,93%. Verba ne’ebé aloka ba FDCH ba saláriu no vensimentu millaun $1,1, bens no servisu millaun $4,5, no transferénsia públika millaun $13,3. FDCH iha programa haat mak hanesan formasaun profisionál, formasaun tékniku, bolsa estudu, no funsionamentu instituisionál.

Aleinde ne’e, orsamentu ba Konsellu Administrasaun Fundu Infraestrutura (KAFI) iha tinan ne’e millaun $310,7, nia operasionál millaun $1,4 ne’ebé Sekretariadu Grande Projetu (SGP) mak jere. Totál fundu operasionál hamutuk millaun $312,2. To’o iha 27 Maiu ne’ebé inklui orsamentu Fundu Infraestrutura no operasionál Sekretariadu Grande Projetu no empréstimu millaun $22,4 ezekuta ona 7,2%.

Nia esplika katak ezekusaun orsamentu sei ki’ik tanba situasaun klimátika halo projetu sira la’o tarde hotu, maibé tenta para rezolve prosesu administrativu sira, liuliu koordenasaun entre liña ministeriál, ADN, CNA no SGP para fasilita pagamentu sira ne’e bele aselera.

“Atualmente, ami iha millaun $3,7 atu halo pagamentu ekivale 1,2%, se ida-ne’e ezekuta nia persentajen sei sa’e ba 8,4%”, dehan.

Nia salienta katak Fundu Infraestrutura ne’e kompostu husi Orsamentu Jerál Estadu no empréstimu. Fundu Infraestrutura iha $261.903.128, emprestimu husi Banku Aziátiku Dezenvolvimentu $31.8 86.923, no husi Banku Mundiál $18.403.567. Empréstimu husi ADB nian atu halo estrada, ponte, nomós aeroportu no Banku Mundiál halo mós estrada no ponte.

Kona-ba projetu sira ne’ebé iha hela kursu hamutuk 424 no to’o 27 Maiu, projetu 53 mak halo ona pagamentu ho valór millaun $15,5 (4,98%), no pojetu foun balun sei iha faze preparasaun hamutuk 541 no seidauk halo pagamentu, ba projetu retensaun iha 82 ne’ebé halo ona pagamentu millaun $2,8 ka (0,9%). Iha mós projetu foun tolu ne’ebé halo ona pagamentu hamutuk millaun $1,1 ka (0,35%), no projetu konkluídu 117 ne’ebé halo ona pagamentu balun ho valór millaun $2,9 ka (0,93%). Iha projetu kanseladu hamutuk 32 no abandonadu 24. “Ba projetu kanseladu no abandonadu ne’e ba tinan oin sei la tama iha lista Fundu Infraestrutura nian, tanba ne’e mak haree persentajen 7,2%”.

Prezidente Komisaun C, Cedelízia Faria, hateten hanesan reprezenta povu iha Parlamentu Nasionál agradese ba membru Governu sira no husu nafatin ezekuta orsamentu tuir planu no programa sira ne’ebé iha.

Jornalista: Arminda Fonseca

Editora: Maria Auxiliadora

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!