iklan

EDUKASAUN

Profesór Tenke Iha Vontade Enkoraja Estudante Sira

Profesór Tenke Iha Vontade Enkoraja Estudante Sira

Profesór Martinho Mendes. Foto TATOLI: Rafy Belo

DILI, (TATOLI) – Akademista Universidade Orientál Timor Lorosa’e (UNITAL), Martinho Mendes, dehan papel edukadór sira atu motiva estudante sira bele estuda ho efetivu hodi eleva sira-nia kualidade pesoál mak profesór sira tenke iha vontade ida ne’ebé másimu hodi enkoraja estudante sira.

Segundu tenke badinas atu bele akompaña siénsia mundiál ninian tanba siénsia ne’e la’ós estatis maibé dinámiku. Adapta teknolojia modernu.

“Dalaruma ita kaer nafatin iha referénsia ne’ebé antigu, maibé ita tenke nafatin hodi akompaña nafatin kestaun ne’ebé modernu nian. Ne’e mak sai hanesan papel ba profesór sira hodi motiva estudante sira”, akresenta xefe departamentu Komunikasaun Sosiál, UNITAL ne’e ba TATOLI, segunda (22/1) iha kna’ar fatin Kampus UNITAL, Bekora.

Ko’alia kona-ba motivasaun, motivasaun dalabarak liu dosente sira as vezes (dalaruma) mai iha fatin; maibé motiva hanesan fó juridika ka mengadili (julga) fali. Sai hanesan profesór ita iha meius ne’ebé iha hodi bele atrai oinsá estudante sira ho profesór sira sai hanesan partner (parseiru) ida.

Hanesan edukadór ida, motiva estudante sira iha era teknolojia; purezemplu ohin loron haree iha rede komunikasaun sosiál, em termo de siénsia ne’e dalan di’ak ida. Maibé, as vezes halai sees tiha husi étika. Sai husi karakter pesoál, nune’e utiliza la di’ak fali mídia sai fali fatin ba insulta. Tuir loloos teknolojia ne’e dalan di’ak ba ita.

“Hanesan profesór ita-nia kna’ar hodi akompaña estudante sira, ita-nia profesór sai hanesan edukadór motiva nafatin estudante sira, se uza rede sosiál sira karik labele monu ba gaiola sira ne’ebé mak negativu, iha mídia ka iha teknolojia ne’e, ne’e mak kna’ar ida hanesan profesór”, dehan.

Agora dadauk estudante sira ne’e dalan di’ak ona duke hanesan uluk, dalaruma uza sasan sira ne’ebé primitivu liu. Agora di’ak tanba teknolojia ajuda ita atu bele estuda mós. Ita la’ós hanorin ema maibé estudante nia koñesimentu no ita-nia koñesimentu mai hamutuk, hasoru malu iha aula, ita hodi sharing (partilla), oinsá sira-nia koñesimentu, ita-nia koñesimentu ita enkamiña ba dalan ida konforme tempu. “Ida ne’e mak maizmenus ita-nia akompaña ba iha di’ak, ba iha era teknolojia nian”, reforsa.

Xefe Departamentu Komunikasaun Sosiál ne’e akresenta dezafiu ba profesór sira hodi transmite siénsia ba estudante sira iha era teknolojia mak kuaze estudante la iha seriedade. Tanba ne’e husu ba família, komunidade reforsa mós profesór sira apoia estudante sira hodi reforsa étika atu bele estuda no aproveita siénsia no teknolojia.

Étika husi família; labele kondena dehan oan sira ba ona eskola profesór sira mak eduka maibé lae. Profesór ninia kna’ar mak oinsá atu orienta estudante sira la’o ba dalan di’ak. “Tanba ne’e ha’u hanoin ba oin komponente tolu ne’e hamutuk”, realsa.

Ita ne’ebé sai hanesan edukadór, komunidade, tenke ita buka meius para atu sosializa bebeik, transmite bebeik kona-ba valór edukasaun nian liuhusi atividade sira.

Hanesan ensinu superiór ita presiza kria fatin ida, agora dadaun hanesan iha Dili, tenke iha fatin ida dignu fora husi ambiente para bele hamosu atividade ne’ebé barak la halimar. Ita bele dehan estudante oras ida ne’e nia bele tama iha aula, oras ida ne’e, tenke ba ne’ebá, oras ida tenke ba iha atividade seluk fali, ne’e para ninia preokupasaun ne’e sempre iha.

Agora problema ne’e, mai tiha kampus, tama oras rua nia laran ka oras ida ho balun nia laran, sai fila-fali konversa namora ninian, polítika ninian no seluk tan ida ne’e mak sai hanesan dezafiu ida.

“Serbisu hamutuk parte tolu. Ha’u hanoin parte tolu tenke hamutuk para ita bele lori ita-nia oan sira iha komunidade, iha sosiedade, iha ne’ebé de’it, ita bele la’o ho di’ak. Tan ne’e mak ita dehan presiza tenke hamutuk”, reforsa akademista ne’e.

Profesór Martinho Mendes hateten tanba demokrásia ita hotu ko’alia direitu maibé dalaruma uza sala tiha, haluha dever, iha jerasaun agora.

“Tanba ne’e se bele karik komponente tolu ne’e hamutuk ita hodi bele buka meius ida, maneira ida para ita bele eduka ita-nia komunidade, ita-nia povu, ita-nia jerasaun sira para sai hanesan ema ne’ebé edukadu. Ha’u hanoin kestaun tempu mak ita hanesan ne’e”, husu.

Estudante Eskola Sekundária Santa Madalena de Canossa, Dili, Monica Leixa hateten kualidade estudante ida nian depende mós ba nia talentu no vontade atu aprende hodi hetan esperiénsia. Bainhira iha talentu, aproveita oportunidade oi-oin hodi kontinua aprende no aplika ho maneira saida de’it ne’ebé bele fó benefísiu.

“Talentu halo ita naran di’ak no aproveita hakle’an koñesimentu iha siénsia halo ita sai esperiente”, dehan estudante ho programa siénsia sosiál ne’e ba TATOLI, ohin.

Dezafiu ba estudante sira ohin loron mak estudante sira moris iha tempu globalizasaun eh modernu ho teknolojia oi-oin, estudante barak mak la hatene maneja tempu ba sira-nia aan rasik atu halo buat ne’ebé di’ak. Nune’e mós dalaruma uza teknolojia la tuir nesesidade eh dalan.

Ida tan mak estudante sira ohin loron la gosta dezafiu; hakarak buka di’ak de’it no la gosta esforsu hodi nune’e halo sira difísil atu estuda no hetan buat di’ak.

Tan ne’e, nu’udar estudante ida mós hakarak fó hanoin mós ba estudante sira seluk katak tenke sadik ita-nia aan katak ita mós bele. Tanbasá ema seluk bele, ita labele?

Ita moris hasoru ema barak ho karakter ne’ebé la hanesan maibé laos kestaun. Ita koko hodi aprende tuir ema nia karakter di’ak sira atu bele kuñese di’ak liutan ita-nia aan, hadi’a ita-nia kapasidade. Uza teknolojia komunikasaun ba buat pozitivu.

“Koko aprende nafatin, buka kuñese ita-nia aan, hasa’e ita-nia kapasidade no uza ita-nia konsiénsia hodi kumprende buat ruma atu bele susesu iha estudu. Ita tenke badinas estuda,” sujere vensedora konkursu poezia ho títulu: Maubere Sei La Sai Tan Atan Ba Ema Ida, organiza husi Arkivu no Múzeu Rezisténsia Timor-Leste (AMRT) iha 2017 ne’e.

Jornalista: Rafy Belo

Editora: Rita Almeida

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!