HEADLINE, POLÍTIKA

Investimentu Atividade Petrolífera Tenke Iha Koñesimentu Husi PN

Investimentu Atividade Petrolífera Tenke Iha Koñesimentu Husi PN

Sesaun plenária Parlamentu Nasionál. Imajen/Tatoli

DILI, 11 outubru 2019 (TATOLI) – Maski alterasaun ba Lei Atividade Petrolífera (LAP) fó dalan ba investimentu atividade petrolífera atu bele foti osan direta iha fundu petrolíferu, maibé nafatin Timor GAP nu’udar empreza estatál ne’ebé Governu fó fiar hala’o operasaun tenke fó koñesimentu ba Parlamentu Nasionál (PN) nu’udar órgaun fiskalizadór.

Tuir Deputada Bankada CNRT, Carmelita Caetano Moniz, desizaun Tribunál ne’ebé deklara inkonstitusionál iha artigu balun LAP bele iha intrepretasaun seluk.

“Ita-nia prosesu maka Ministériu Finansa mai fó hatene nafatin iha Parlamentu Nasionál hodi halo fiskalizasaun kona-ba fundu petrolíferu. Ne’ebé keta hanoin dehan kontrolu Parlamentu laiha, maibé Tribunál mós bele intende oin-seluk kuandu ita haree ba alterasaun daruak ho ninia redasaun sira ne’ebé mak liu ona”, dehan nia

Nune’e, nia fó ezemplu bainhira hasai millaun $650 hodi sosa asaun ConocoPhilips no Shell, prosesu hotu liuhosi Governu no informa ba PN hafoin halo aprovasaun.

Deputada Bankada Governu ne’e hateten, Kompañia Estatál Timor GAP labele foti osan direita husi fundu petrolíferu sein koñesimentu husi orgaun lejizladór sira.

“Iha ita-nia investimentu, regra ne’e klaru tanba artigu 22 refere fila-fali ba Lei Fundu Petrolíferu no iha artigu 14 no 15 ko’alia kona-ba kontrolu Parlamentu Nasionál mós tenke liuhosi Governu tanba país ida-ne’e labele kompañia estatál ida atu foti osan direitamente hosi fundu petrolífera. Ne’e ita-nia konstituisaun artigu 139”, tenik Carmelita liuhosi plenária iha ámbitu diskusaun no aprovasaun ba reapresiasaun Lei Fundu Petrolíferu (LFA) no LAP, tersa ne’e.

Nia argumenta, lei tenke klaru no loloos nune’e implementasaun bele di’ak iha futuru.

“Ha’u hatete katak Lei Fundu Petrolíferu no Lei Atividade Petrolíferu iha korrelasaun ba malu. Lei rua ne’e mak halo esplorasaun ba ita-nia riku-soin, tanba ne’e tenke kaer ba lei fundamentál rua ne’e hodi haktuir ita-nia lei inan Konstituisaun Repúblika artigu 139”, esplika Deputada ne’e.

Carmelita ko’alia asuntu ne’e relasiona Bankada Opozisaun ne’ebé kontra maka’as kompañia estatál Timor GAP foti osan direitamente hosi fundu petrolíferu.

Deputadu Bankada PD, Adriano do Nascimento, hateten bainhira Timor GAP atu foti osan tenke hetan autorizasaun hosi órgaun soberanu sira.

“Atu foti osan tenke liuhosi Parlamentu Nasionál, tenke hetan promulgasaun hosi Prezidente da Repúblika no tenke hetan mós vistu prévia hosi Tribunal das Contas. Ida ne’e maka halo ha’u kontra”, dehan Deputadu Bankada opozisaun ne’e.

Nune’e mós, Deputadu Bankada FRETILIN, Antoninho Bianco, konsidera osan tenke foti husi fonte ida de’it atu PN fásil atu kontrola.

“Torneira ida foti liuhosi Parlamentu Nasionál no ida seluk Timor GAP foti direita. Ne’e mak ha’u dehan tornera ida kontrola la hetan tiha-ona sa tan tornera rua, ne’e labele. Ha’u hanesan reprezentante povu preokupa ida ne’e”, nia akresenta.

Iha parte seluk, Deputada Bankada CNRT, Virgínia Ana Belo, hateten alterasaun ba LFP no LAP laiha intensaun atu afasta kontrolu hosi PN maibé fasilita investimentu.

“Ita hotu-hotu ho hanoin atu asegura no fó protesaun ba ita-nia fundu ne’e maibé ita mós labele husik ita-nia fundu ne’e toba nonok hela. Bainhira ita hotu-hotu preokupa dehan fundu ne’e menus ba beibeik entaun saida mak ita atu halo maka investimentu ba fundu ne’e rasik hodi fó rendimentu”, nia dehan.

Deputada ne’e esplika, kona-ba jestaun ba fundu prevee ona iha LFP artigu 11, no mós artigu 16 kona-ba Komité Asesoria Investimentu esplika klaru ona.

Jornalista: Evaristo Soares Martins

Editór: Xisto Freitas

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!