DILI, 06 Marsu 2025 (TATOLI)-Ministériu Edukasaun (ME) hamutuk ho Fundu Nasoin Unidas nian ba labarik sira (UNICEF, sigla inglés) halo revizaun servisu ME nian husi 2020-2024, hodi identifika dezafiu no atinjimentu, nune’e kontinua dezenvolve planu setór edukasaun ba 2026-2030.
“Tuir loloos ita halo ona iha 2020, maibé ho situasaun COVID-19 ita la konsege halo”, dehan Ministra Edukasaun, Dulce de Jesus Soares, ba jornalista sira iha City8, ohin.
Ministra dehan dezafiu ne’ebé ministériu identifika mak saladeaula, karteira-eskolár no livru, nune’e nia promete sei hadi’a iha planu ME nian.
Dulce haktuir Governu konsege solusiona saladeaula iha 2021, formasaun ba profesór sira, rejime karreira, ema 400 mak hetan ingresu ba karreira hanesan profesór rejime espesiál, sai ona funsionáriu públiku.
“Bele dehan iha duni problema dezempeñu, maibé tinan-tinan ita kontinua hadi’a liuhusi halo revizaun kurikulu, no mó halo formasaun ba profesór sira, no fornese livru, nune’e bele rezolve”, Ministra dehan.
Iha fatin hanesan Reprezentante UNICEF iha Timor-Leste, Ainhoa Jaureguibeitia, hateten oportunidade ne’e hanesan onra no privilejiu ida atu hamriik no aborda deskobrimentu sira hosi Revizaun Konjunta Setór Edukasaun nian ba Planu Setór Edukasaun 2020-2024.
“Revizaun sira-ne’e la’ós de’it ezersisiu prosedimentál, sira mak fundamentál ba hadi’a no sustentabilidade kontínua ba ita-nia sistema edukasaun sira. Hodi halibur parte interesada oioin, inklui ofisiál Governu nian, edukadór sira, inan-aman sira, no estudante sira, ami kria plataforma ida ba diálogu no kolaborasaun ne’ebé komprensivu”, nia dehan.
Nia hatutan Timor-Leste nu’udar nasaun joven sei iha hela prosesu atu harii ninia sistema sira no revízaun konjunta sira setór edukasaun nian, permite atu avalia efikásia hosi polítika no prátika atuál sira.
“Sira fornese oportunidade ida atu identifika forsa sira no área sira ba hadi’a, hodi garante katak ita-nia sistema edukasaun responde nafatin ba nesesidade sira ne’ebé evolui iha ita-nia sosiedade. Liuhusi revizaun sira-ne’e, ita bele halibur hanoin no dadus sira ne’ebé iha valor, ne’ebé informa foti desizaun bazeia ba evidensia, hodi lori ba rezultadu edukasional sira ne’ebé efetivu no ekuitativu liu”, katak.
Nia subliña revizaun konjunta sira setór edukasaun nian sei lori ba naroman inovasaun no prátika di’ak sira ne’ebé bele aumenta.
“Revizaun sira-ne’e haburas sentidu responsabilidade no responsabilizasaun ne’ebé fahe entre parte interesada sira hotu ne’ebé envolve. Ida-ne’e mos repete kompromisu koletivu ida ba susesu ita-nia sistema edukasaun nian. Abordajen kolaborativu ida-ne’e ajuda harii konfiansa no transparénsia, tanba ema hotu iha lian ida hodi forma futuru edukasaun nian”, dehan.
Tinan hira liubá sai hanesan dezafiu ba setór edukasaun no krize aprendizajen hamosu dezafiu boot iha mundu tomak inklui Timor-Leste mak pandemia COVID-19.
“Timor-Leste nian kazu mak inundasaun sira 2021, aumenta tan dezafiu ezistente kona-ba kontinuidade aprendizajen nian. Sei seguru atu hatete katak tinan haat tuir mai, ita sei hasoru hela efeitu sira”, esplika.
Nia esplika revizaun ida-ne’e, laiha dúvida sei destaka realizasaun sira no área sira preokupasaun nian ne’ebé presiza atu rezolve hodi asegura rezultadu aprendizajen no edukasaun ho kualidade.
“Deskobrimentu sira hosi revizaun ida-ne’e sei fó alimentasaun ba dezenvolvimentu hosi Planu Setór Edukasaun nian ba periódu hosi Objetivu sira Dezenvolvimentu Sustentável nian.
Impaktu ba ita-nia moris no ba oin ita tenke harii sistema edukasaun ida ne’ebé matenek no reziliente ba klima nu’udar parte integrante ba planu setór nian ne’ebé atu dezenvolve, esplika.
Nia hatutan, “edukasaun ida ne’ebé matenek ba klima transforma saladeaula tradisionál sira liuhosi utilizasaun solusaun sira teknolojia aas no ki’ik nian (imprensa, rádiu, televizaun, plataforma aprendizajen dijital sira), ida-ne’e integra teknolojia sira-ne’e iha ensinu no aprendizajen loroloron nian ba labarik no adolexente sira, hodi garante aprendizajen kontinuu inklui iha kazu dezastre ruma neʼebé induzidu hosi klima ne’ebé bele hamosu taka eskola sira”.
Notísia relevante: UNICEF entrega ekipamentu teknolojia ba Ministériu Edukasaun
Jornalista : Osória Marques
Editora : Rita Almeida