iklan

DEFEZA, HEADLINE

Xefe Estadu Maiór Jenerál abertura treinamentu ba kombinasaun arma

Xefe Estadu Maiór Jenerál abertura treinamentu ba kombinasaun arma

Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada (XEMGFA) Tenente Jenerál Domingos Raul Falur Rate Laek, ko’alia ba jornalista sira depois loke treinamentu kombinasaun arma 2025 ne’ebé akontese iha Komponente Navál Hera, segunda ne’e. Imajen Natalino da Costa

DILI, 14 Jullu 2025 (TATOLI)-Xefe Estadu Maiór Jenerál Forsa Armada, Tenente Jenerál Domingos Raul “Falur Rate Laek”, halo abertura treinamentu ba kombinasaun arma 2025 ne’ebé akontese iha Komponente Navál Hera, segunda ne’e.

“Eventu ida ne’e lá’os de’it reprezentante krusiál ida atu hasa’e imi-nia kapasidade operasionál, maibé momentu importante hodi afirma imi-nia unidade”, Falur hateten durante serimónia.

Nia dehan objetivu mak hasae koñesimentu militár sira-nia iha operasaun no tátika ba utilizasaun arma bainhira iha kombate.

Treinamentu ida ne’e ho forma ezersísiu militár ne’ebé mak sei foku ba teória no prátika ho tipu teória iha baze militár Komponente Navál Hera, oinsá atu utiliza arma militár. Treinamentu kombinasaun ba arma ne’e envolve husi militár Komponente Terrestre, Komponente Navál no Komponente Aero Lijeira.

Nia dehan, konseitu kombinasaun arma fundamentál ba dutrina militár, tanba ida-ne’e permite integrasaun no kapasidade oioin iha esforsu ida-ne’e ho koersivu.

“Liuhusi treinu ida-ne’e imi sei bele hadi’a imi-nia efikasia iha situasaun kombate, no mós aumenta imi-nia prontidaun no respeitu ba kualker dezafiu ne’ebé ita bele hasoru iha future”, nia afirma.

Falur agradese ba inisiativa organiza treinamentu ida-ne’e, hahú husi inisiu to’o ohin loron no mós instrutór sira hotu hodi asegura katak partisipante hotu hetan esperiénsia hodi hariku koñesimentu tátiku no operasionál.

“Ha’u agradese mós ba partisipante sira, boot sira-nia kompromisu ba nasaun nian defeza no mós ba ita-nia nasaun no soberania. Tanba ameasa sira no dezafiu mak ezije ita tenke treinamentu konstante, formasaun ne’e importante ba rekursu umanu”, nia realsa.

Falur rekorda, Timor iha esperiénsia tomak durante ne’e katak elementu prinsipál mak rekursu umanu, tanba bele iha materiál to’o ha ne’ebé, meius to’o iha ne’ebé, más ema mak determinante, tanba ne’e mak formasaun sira hanesan ne’e importante.

“Ezersísiu ne’ebé ita halo ne’e, atu bele responde. Ita forsa ki’ik, meius laiha, materiál laiha, más ne’e la’ós forsa nia problema, ita-nia problema polítiku, maibé ita hatudu ita mak ne’e, ita prontu atu hatán tempu ne’ebé mak mosu, anin ne’ebé mai husi li’ur, laloran ne’ebé sa’e husi tasi, ita prontu”, nia afirma.

Nia husu ba membru sira kontinua mantein estratejia pensamentu militár, hodi defende povu no sosiedade atu hametin ofisiál, sarjentu no prasa sira, komponente hothotu, unidade hothotu, hadi’a idaidak nia kapasidade kombate liuhusi treinamentu.

“Más imi mós labele haluha komportamentu pesoál para imi labele monu ema nia matan hodi ema haree imi la di’ak, liliu ita-nia povu, ita-nia lideransa sira, ita-nia sosiedade sivil sira. Hatudu ba sira katak ita ema matenek, ita ema profisionál, ita ema edukadu, ho nune’e ita bele atinji ba ita-nia pensamentu ba ameasa oin loron akontese karik ema ruma hanoin aat karik dehan ba sira kuidadu, Timor-Leste asu siak ida iha ne’ebá”, nia enkoraja.

Falur husu: “Hadi’a imi-nia komportamentu loroloron nian, tau aan nu’udar militár edukadu no treinadu, imi-nia komunikasaun tenke hatene labele kria problema iha sosiedade, imi tenke kaer valór ba ass’uain sira nian hahalok”.

Iha fatin hanesan Komandante Komponente Naval, Komodoro Higino das Neves, hateten treinamentu ne’e nu’udar meius ida atu haforsa relasaun komponente terrestre, naval no aero lijeira hodi hasoru amesa sira ne’ebé mosu.

“Ita haree katak ita-nia forsa ki’ik, tanba ne’e ita presiza servisu hamutuk. Primeiru kria amizade pesoál entre forsa tolu ne’e, entaun komandu halo proposta ba sua eselénsia Jenerál Xefe, aprova no ohin ita halo ezersísiu oinsá komanda forsa ho di’ak”, dehan nia.

Nia dehan tan, ezersísiu ida-ne’e nu’udar ezersísiu operasionál maibé ezersísiu avaliasaun . “Ezersísiu ida-ne’e iha terenu sira sei halo navegasaun sira tiru, no liuhusi ezersísiu ida-ne’e sira bele fahe esperiénsia ba malu, nune’e ba futuru sira bele hatene ona oinsá komandante pelotaun no komandante sesaun sira fó orden ba membru oinsá sira bele ezekuta ho di’ak orden ne’e mak importante. Ezersísiu sei la para iha-ne’e sei ba nafatin”.

Komandante Higino husu ba militár sira ne’ebé envolve iha ezersísiu ne’e atu mantein disiplina, no fó susesu ba ezersísiu ne’e.

Notísia relevante: Índia kompromete apoia Komponente Navál ba formasaun militár

Jornalista       : Natalino Costa

Editora           : Rita Almeida

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!