iklan

HEADLINE, POLÍTIKA

Revizaun ba Konstituisaun tenke iha konsensu alargadu

Revizaun ba Konstituisaun tenke iha konsensu alargadu

Oradór Avelino Coelho aprezenta hela ninia materia iha semináriu nasionál kona-bá prespetiva revizaun Kontituisaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste, iha salaun Ministériu Finansa Dili loron 03 Dezembru 2025. Foto TATOLI/Antonio Daciparu

DILI, 03 Dezembru 2025 (TATOLI) – Eis-deputada Asembleia Konstituiente, Lúcia Lobato, aprezenta nia perspetiva kona-ba nesesidade urjénsia atu halo revizaun ba Konstituisaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste, hodi responde ba povu nia interese no realidade polítika atuál.

Nia hateten presiza haree revizaun kona-ba formasaun Governu no podér Prezidente Repúblika (PR). Hodi defende katak sistema semi-prezidensialista tenke mantein, bele kria ekilíbriu ida check and balance.

Nia dehan, durante ne’e, mosu interpretasaun oioin ba Konstituisaun no kestaun sira ne’e presiza diskute no klarifika. “Oportunidade di’ak atu halo reflesaun. Importante mak polítiku sira tenke iha ona konsensu alargada”, nia hato’o iha semináriu ho tema “Perspetiva revizaun Konstituisaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste” ne’ebé organiza husi Parlamentu Nasionál iha edifísiu Ministériu Finansa, Aitarak-Laran, ohin.

Lúcia Lobato lembra esperiénsia 2007, iha formasaun Governu, kuandu segundu partidu mais votadu forma koligasaun, maibé partidu ne’ebé hetan votu barak seidauk lidera Governu, tanba laiha maioria parlamentár.

Iha Sétimu Governu, Prezidente Repúblika fó pose ba Primeiru-Ministru ida laiha maioria parlamentár. Situasaun ne’e to’o dalan klaran labele aprova programa no orsamentu. “Konstituisaun klaru, ba dala-ida la aprova, Governu fila bá aprezenta tan dala-rua. Hahú ne’e Governu monu, maibé segunda vez Governu la fila bá”, nia dehan.

Koordenadora Reforma Justisa ne’e fó mós refere ba Oitavu Governu, koligasaun ida ba eleisaun hamutuk hetan maioria no forma Governu no iha dalan klaran maioria hakarak troka Primeiru-Ministru maibé sira la halo.

“Ho dalan troka, polítikamente la aprova orsamentu ne’ebé mak Primeiru-Ministru, Taur Matan Ruak, altura ne’ebá hato’o. Entaun, Primeiru-Ministru hato’o pedidu demisaun ba Prezidente Repúblika atu husik ona knaar hanesan, maibé ikus mai la hatán”, katak.

Eis-Ministra Justisa ne’e koloka aspetu seluk iha Konstituisaun, liuliu iha Governu, nomeasaun ba ministru, vise-ministru, no sekretáriu Estadu barak tebes. “Nomeasaun barak ne’e la haree ona governasaun ida efisiente hodi responde ba povu nia nesesidade, más haree liu ba interese polítiku”, dehan.

Lúcia Lobato destaka mós kestaun sobre nomeasaun ba Prezidente Tribunál Rekursu, tanba iha artigu balun seidauk koerente. Tuir Konstituisaun, Prezidente Repúblika nomeia kandidatu sira ne’ebé hola parte iha Tribunál Rekursu depois Parlamentu ratifika.

“Maibé, iha Prezidente ida fali, Parlamentu rejeita, lakohi halo ratifikasaun. Ne’e ambiguidade atu ba ne’ebé la klaru, entaun presiza klarifika iha ita-nia Konstituisaun”, dehan.

Nia defende mós atu revee justisa tradisionál ne’ebé Konstituisaun hakerek, maibé nunka la’o ba oin.

 Iha sorin seluk, oradór no jurista Avelino Coelho hateten revizaun bele halo tuir norma Konstituisaun, artigu 154-155, katak liu ona tinan neen bele halo, maibé durante ne’e seidauk akontese.

“Oinsá mak ita haree took semi-prezidensialista ne’e funsiona ka la funsiona. Esperiénsia ladún funsiona, entaun presiza prezidensialista ne’ebé tuir ita-nia kultura. Ha’u defende rejime prezidensialista ida tuir kultura Timór nian, ukun ne’e ho karaterístika atu garante estabilidade, koezaun, dezenvolvimentu ekilibradu”, nia argumenta.

Hodi fundamenta katak revee artigu sira iha Konstituisaun kona-ba organizasaun podér polítiku. “Ita konsensu hakarak prezidensialista mak di’ak liu, ita bá konsensu, tantu ita agora semi-presidensialista no kuaze parlamentár, maibé ita akompaña durante ne’e maioria mosu iha disputa”, nia preokupa.

Tanba ne’e, bele ajusta pensamentu iha vizaun no reflete tinan 24 valór luta nian hodi hakat ba oin atu hatuur Konstituisaun tuir karaterístika hodi foti valór sosiedade nian.

Iha parte seluk, nia sujere atu haree diskusaun ba revizaun iha parte ekonomia ne’ebé presiza modelu ne’ebé responde ba sosiedade. Aleinde uzu norma kostumeira transforma sai baze konstituisionál no haree língua traballu inglés no indonézia tanba ema uza ba serbisu.

Oradór no profesór universitáriu no membru orden advogadu, Pedro Carlos da Silva de Bacelar Vasconcelos, sujere atu halo konsulta ho povu ba revizaun ne’e no iha artigu ne’ebé nesesita reflete tuir duni kultura país ne’e nian.

Notísia relevante: Revizaun ba Konstituisaun presiza estudu kle’an no konsensu

Jornalista: Nelson de Sousa

Editora: Maria Auxiliadora

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!