OÉ-CUSSE, 04 agostu 2023 (TATOLI) – Jacob Batista Colo, xefe aldeia Teina’e iha suku Naimeko, sub-rejiaun Pante Makasar, Rejiaun Administrativa Espesiál Oé-Cusse Ambeno (RAEOA) agradese ba Autoridade RAEOA tanba projetu gabiaun (bronjong) ne’ebé harii iha aldeia Teina’e ho distánsia metru 500 korresponde ba komunidade sira-nia nesesidade.
Autoridade lokál ne’e, informa, projetu gabiaun ne’ebé harii desde 2021 iha mota Nunuteke aldeia Teina’e sei funsiona to’o ohin loron.
“Uluk 2021 hanesan autoridade lokál, ha’u senti la di’ak tanba udan mota tun tama ba ami-nia uma, hahán sira sei iha to’os no natar laran, hetan estraga hotu, agora ami agradese tebes ba Governu liu-liu Autoridade RAEOA, momentu ne’ebá harii metru 500 iha ami-nia aldeia, ami kontenti tanba responde komunidade nia nesesidade, no konsege tulun uma-kain 100 iha liuhosi projetu gabiaun ne’e,” nia ko’alia iha Oé-Cusse, sesta ne’e.
Notísia relevante: Arsénio Bano hatuur fatuk-dahuluk ba projetu rekonstrusaun Gabiaun
Nia informa, iha 2021 akontese dezastre bo’ot iha Timor-Leste, aldeia Teina’e mós hetan hotu inundasaun bee sa’e ba komunidade nia patrimóniu, la’os 2021 de’it maibé iha dezembru 2022 mós akontese tán.
“Gabiaun uluk harii iha outubru 2021 metru 500 agora sei di’ak hela hodi proteze uma-kain 100, foin dadaun iha tenderizasaun ami hetan tán metru 700 espesiál ba aldeia Teina’e, tanba iha dezembru 2022 akontese dezastre bee tama ba komunidade,” nia katak.
Notísia relevante: RAEOA harii tán gabiaun lima ba suku haat ho kustu millaun $1-resin
Entretantu, iIha 2021 Auotoridade RAEOA aloka orsamentu millaun $2-resin hosi Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2021 nian hodi konstrui gabiaun (bronjong) unidade 20 iha sub-rejiaun tolu, Oésilo Pante Makasar no sub-rejiaun Nítibe.
Hosi unidade 20 ne’e, unidade 15 implementa hosi Sekretário Rejionál Agrikultura enkuantu unidade haat (5) implementa hosi Diresaun Rejionál Infraestrutura (DRI).
Autoridade RAEOA prevee osan ba projetu unidade 20 ne’e intensaun atu responde preokupasaun komunidade sira nia patrimóniu, atu normaliza hikas área produtivu sira hanesan natar, to’os inklui uma hela fatin, tanba hetan estragu iha loron 04 abril 2021 akontese dezastre naturál iha territóriu Timor-Leste, siklone tropikál seroja iha territóriu nasionál inklui Oé-Cusse.
Nune’e konstrusaun hirak ne’e hahú ezekuta iha setembru 2021, ho kompromisu ida katak, molok udan monu-rai, konstrusaun hirak-ne’e tenki konklui hodi evita dezastre naturál labele estraga-tan área produtivu sira hanesan natar, toos inklui uma hela fatin.
Notísia relevante: Projetu rekonstrusaun Gabiaun atu proteje natar no to’os iha RAEOA
Jornalista: Abílio Elo Nini
Editor: Evaristo Soares Martins





