iklan

DILI

Jestaun Merkadu identifika ona baraka privada 361 iha merkadu Taibesi

Jestaun Merkadu identifika ona baraka privada 361 iha merkadu Taibesi

Situasaun iha Merkadu Taibesi hafoin ekipa Jestaun Merkadu Taibesi muda obrigatóriu vendedór ambulante sira ba fa'an iha estasionamentu karreta nian iha Merkadu Taibesi, kuarta (29/03). Imajen Tatoli/Francisco Sony.

DILI, 29 setembru 2023 (TATOLI)–Diretór Servisu Munisipál Jestaun Merkadu no Turizmu, Arthur Henriques, hateten Ekipa Jestaun Merkadu identifika ona baraka privada hamutuk 361 iha merkadu Taibesi.

”Tuir dadus uma ka baraka ne’ebé ami identifika iha 361, mesak baraka privada ne’ebé mak fó aluga ba ema. Loke ofisina no balun halo uma mutin metin iha ne’ebá. Ida-ne’e, ita presiza haree no Governu tenke tau polítika, nune’e halo separsaun hela fatin permanente ho merkadu,” nia dehan ba Agência Tatoli iha nia kna’ar fatin Matadoru, sesta ne’e.

Nia dehan, ida-ne’e Governu haree no tenke presiza hadi’a no reabilita hodi akumula fali negosiante sira-ne’ebé mak faan iha espasu públiku sira iha merkadu Taibesi, no tenke bandu komunidade atu harii uma iha merkadu.

“Buat ida merkadu ne’e labele halo uma hodi fó aluga ema seluk, depois rai ne’e Estadu nian,” nia dehan.

Merkadu Taibesi no Manleuana ne’e, nia dehan, loloos iha espasu hodi bele akumula negosiante iha dalan públiku sira, maibé komunidade mak seidauk iha konxaiénsia hodi uza merkadu ne’e hanesan faan produtu sira.

“Ne’ebé, ita hein polítika orsamentál ba tinan 2024 nian ne’e Governu bele hadi’a no haluan tan merkadu Manleuana. Tanba, Governu anteriór sosa ona rai no fó ona indeminizasaun ho ektare haat, uza ektare rua no rua mamuk hela mak (250 mil metro kuadradu) ne’ebé Governu planeia atu halo, nune’e bele akumula hotu negosiante sira,” nia hateten.

Aleinde ne’e, ekipa mós identifika ona bee-moos no bee iha duni maibé kanalizasaun pipa mak laiha no hein orsamentu tinan oin nian bele kanaliza no kompleta mós haris fatin públiku ba negosiante sira iha ne’ebá.

“Agora iha Taibesi ne’e ita servisu hamutuk ho Bee Timor-Leste hodi kanaliza ona bee no konsege rezolve ona balun, Maibé, iha fatin balun seidauk inklui haris fatin sira maibé ita hein aprovasaun orsamentu tinan oin,” nia esplika.

Nia husu ba komunidade ka negosiante ne’ebé faan iha merkadu rua ne’e atu presiza kontribui ba ijiéne, bainhira uza bee tenke dezliga nune’e bele popupa bee no haris fatin tenke fase no bainhira uza labele husik foer no hada’et moras ba ema seluk tanba saúde iha imi-nia liman no tenke kontribui ba moos no ijiéne.

Entretantu, Antónia da Silva, dehan Governu presiza hadi’a no haree ba komunidade ne’ebé halo uma iha merkadu depois fó aluga ba ema.

“Ida-ne’e ladi’ak no tenke fó atensaun ba asuntu ne’e, tanba rai Estadu no ema hotu iha direitu atu uza hodi buka moris la’ós mai okupa fó aluga tan ema, ne’e la di’ak. Presiza kontrolu no tau atensaun ba ida-n’e,” nia dehan.

Jornalista : Osória Marques

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!