DILI, 17 setembru 2024 (TATOLI)—Ministériu Edukasaun (ME) propoin fraternidade umana aumenta iha kurríkulu nasionál hanesan disiplina ketak ida.
“Fraternidade umana aumenta tan ba iha kurríkulu nasionál baze no la halo mudansa ba iha materia relijiaun. Sim de faktu iha kurríkulu ne’ebá, no iha tempu badak ne’ebá Ministériu Edukasaun aprezenta dekretu-lei kurríkulu nasionál baze terseiru siklu hodi hamosu matéria separadu kona-ba fraternidade umana, morál no étika,” Ministra Edukasaun, Dulce de Jesus Soares, informa iha Centro de Aprendizagem e Formação Escolar (CAFE), Taibesi, tersa ne’e.
Ministra afirma, prezensa fraternidade umana la diminui oituan matéria relijiaun ne’ebé eziste ona iha tempu naruk.
“Ita ukun rasik-an matéria relijiaun tiha ona, entaun Ministériu Edukasaun aumenta oras oituan nomós hamenus matéria balun hodi halo matéria, pur zemplu ita haree dezenvolvimentu pesoál mós iha fraternidade umana, edukasaun sívika iha, halo tiha matéria kona-ba sosiál,” nia akresenta.
Notísia relevante : Prezidente CET prefere matéria fraternidade umana sai parte ida husi morál-relijiaun
Nune’e, matéria relijiaun ne’e mantein nafatin hanesan matéria ne’ebé mak Komisaun Nasionál Edukasaun Katólika Timor-Leste (CONECTL, sigla portugés) mak durante ne’e responsabiliza tuir akordu Governu ho Santa Sé.
“Matéria relijiaun CONECTIL mak dezenvolve. Entaun, atu dehan laiha mudansa oituan mós iha materia relijiaun,” nia klarifika.
Bispu Dioseze Maliana no Prezidente Konferensia Episkopál Timorense (CET, sigla portugés), Dom Norberto Amaral, prefere matéria fraternidade umana sai parte ida husi morál no relijiaun iha eskola sira iha Timor-Leste.
“Kona-ba matéria fraternidade umana, ida-ne’e mós problema ida, ami hatene katak matéria fraternidade umana atu sai matéria prisipál iha morál no relijiaun, ida-ne’e labele. Matéria fraternidade umana tenke sai parte ida husi morál no relijiaun ne’e,” Dom Norberto, tenik.
Tuir Prezidente CET, bainhira matéria fraternidade umana sai prioridade ba morál no relijiaun, maka bele hamihis fali matéria morál no relijiaun nia serbisu.
“Ida-ne’e labele akontese, hodi nune’e husu ba Ministériu Edukasaun atu haree didi’ak,” Bispu hameno.
Jornalista : Osória Marques
Editora : Julia Chatarina





