DILI, 15 novembru 2024 (TATOLI)–Komisaun Nasionál Timor-Leste ba UNESCO (KNTLU), sesta ne’e, introdús importánsia Konvensaun UNESCO kona-ba implementa protesaun diversidade kulturál.
“Agora ita iha ona relatóriu referidu, nune’e, relatóriu ne’e sai hanesan sasukat ba ita hodi relete filafali implementasaun polítika no medida sira ne’ebé implementa ona liga ba protesaun no promosaun diversidade espresaun kulturál nian. Hadi’a di’ak liután ita-nia polítika ba kreatividade indústria no artístika,” Sekretáriu Ezekutivu TimorKNTLU, Luís Nívio, informa iha salaun INFORDEPE, Balide, sesta ne’e.
Biban ne’e, nia agradese ba Ajénsia Swedish International Development Agency (Sida) no UNESCO Jakarta, ne’ebé fó apoiu orsamentu liuhusi projetu ida ho naran ‘RelShaping Policies for Creativity and Artistic Freedom’ no agradese mós ba Komité Nasionál Relatóriu Períodiku Kuadreniál (QPR, sigla inglés) sira ne’ebé dedikadu ba sira-nia esforsu no serbisu maka’as hodi tuir formasaun, halo peskiza to’o hakerek relatóriu QPR ne’e.
Komité ne’e kompostu husi Sekretáriu Estadu ba Arte no Kultura (SEAK), Sekretáriu Estadu ba Asuntu Komunikasaun (SEKOMS), Sekretáriu Estadu ba Igualdade (SEI), Institutu Nasionál Estatístika, no Komisaun Nasionál UNESCO.
“Ita-nia Estadu ratifika no aprova ona konvensaun 2005 bazeia husi Rezolusaun Parlamentu Nasionál nú. 8/2016 18 maiu. Tanba Estadu Timor-Leste aprova no ratifika ona, iha períodu tinan-haat, ita iha dever no responsabilidade hodi hato’o fali relatóriu ba UNESCO hodi deskreve polítika no medida oin-oin ne’ebé ita-nia Governu no sosiedade sivíl implementa hodi halo protesaun no promosaun ba diversidade espresaun kulturál
Timor-Leste submete ona relatóriu QPR dala-rua ba UNESCO, iha tinan 2020 no agora tinan 2024,” nia relata.
Notísia relevante : Lansa ona livru Quadrinneal Periodical Reports UNESCO 2005 no Festivál Fronteira 2023
Iha biban hanesan, Diretór Jerál SEAK, Gil Paulino, hateten, Komité Nasionál QPR konsege kompleta ona elaborasaun relatóriu períodiku ba Konvensaun UNESCO 2005 nian.
“Em nome de sua excelênsia SEAK, ha’u-nia apresiasaun a’as liu ba partisipasaun no kontribuisaun husi parte hotu-hotu ne’ebé envolve iha prosesu elaborasaun relatóriu períodiku ne’e, ne’ebé hanesan relatóriu eskrita ne’ebé komprensivu kona-ba protesaun no promosaun ba diversidade espresaun kulturál iha Timor-Leste,“ nia louva.
Gil Paulino dehan, nu’udar Estadu membru ne’ebé ratifika ona konvensaun ne’e, Timor-Leste iha obrigasaun atu hato’o relatóriu períodiku kuadrál ida ba Sekretariadu UNESCO ne’ebé deskreve polítika no medida oin-oin ne’ebé Governu no organizasaun sosiedade sivíl sira foti atu implementa protesaun no promosaun ba diversidade espresaun kulturál sira.
Nia konsidera, kluzasaun relatóriu períodiku ne’e la’ós rohan, maibé halo parte mós iha etapa sira tuir mai atu fó protesaun no promosaun ho firmeza diversidade espresaun kulturál Timor Leste nian. Parseiru lubuk ida ne’ebé envolve ativamente ba redasaun relatóriu ne’e hanesan mós instituisaun governamentál no organizasaun sosiedade sivíl sira-nia partisipasaun ne’ebé di’ak tebes, ne’ebé la mensiona pesoalmente iha relatóriu ne’e.
“Iha buat barak tan atu realiza iha Timor-Leste, liu-liu ba Sekretáriu Estadu Arte no Kultura, hanesan guarda-fronteira protesaun kulturál iha Timor-Leste. Aparentemente, esforsu ida-ne’e atu proteje no promove kultura Timor-Leste ba benefísiu ne’ebé boot ba nia povu, nune’e mós labele realiza karik laiha kooperasaun husi parte interesada hotu-hotu. Dadus no informasaun ne’ebé kontein iha relatóriu ne’e importante tebes, hanesan instrumentu úniku ida atu reflete implementasaun polítika no medida sira ba protesaun no promosaun ba diversidade espresaun kulturál iha Timor-Leste iha tinan haat ikus ne’e,” nia katak.
Monitorizasaun ida-ne’e ba objetivu no implementasaun ba 2005 Konvensaun husi instituisaun Estadu no organizasaun sosiedade sivil, tanba ne’e bele la’ós de’it informa asaun públiku, maibé mós enkoraja ninia ambisaun liuhosi ilustra papél diversidade no kriatividade nu’udar fonte inovasaun ba sosiedade sustentável sira.
Dezenvolvimentu protesaun no promosaun diversidade espresaun kulturál sei kontribui ba dezenvolvimentu kulturál ba jerasaun sira tuir mai, kultura ida-ne’ebé inovativu, kreativu, afirmativu no espresivu iha dalan sustentável.
Jornalista : Osória Marques
Editora : Julia Chatarina




