DILI, 18 novembru 2024 (TATOLI) – Ministériu Ensinu Superiór Siénsia no Kultura (MESSK), husu estabelesimentu ensinu privadu sira reduz propina ba estudante sira.
“Tinan oin ita sei kontinua subvensaun públiku ba universidade privadu sira hotu, ba buat tolu; ajuda ba profesór, ajuda estudante no ajuda mós atu promove formasaun língua Portugeza. Maibé mós favór ida estudante sira selu ne’e bele, maibé hamenus uituan, tanba ha’u rona universidade balun selu karun tebe-tebes,” MESSK José Honório da Costa Pereira Gerónimo dehan iha Hotel Timor, Colmera, segunda ne’e.
Ezekutivu ne’e dehan, governu hakarak hadi’a nune’e maibé presiza hamenus propina, tanba 80% mai husi estudante universidade privada. Tanba governu dasiak fó apoiu ba universidade sira, no tinan-2025 sei iha nafatin. Ministériu diskute hela sei halo aprezentasaun iha konsellu ministru ho hanoin atu loke eskola doutoradu duke universidade sira mak loke sei iha problema ba doutoramentu.
Reitór DIT, Salustiano dos Reis Piedade, dehan, kona-ba rekomendasaun MESSK nian ne’e DIT sei la hamenus no karik MESSK fundu ruma, ne’e bele tanba atu hamenus difisil.
“Ha’u hanoin propina ne’ebé mak Dili Institute Of Technology (DIT) iha, ita sei la reduz a não ser Ministériu Ensinu Superiór Siénsia no Kultura iha fundu ruma, ne’ebé mak orsida bele kobre parese ida-ne’e bele reduz, nesesidade bele reduz maibé Institutu mak atu reduz nia propina ha’u hanoin planu ida-ne’ebé mak ami konta ona fundu sira ne’ebé mak propina orsida ami koloka hotu ona, ba iha laboratóriu bá selu dosente ba ranning cost buat lubuk ida mak ami sura tiha ona mak ami deside ba tau iha propina,” reitór ne’e dehan.
“Entaun ami atu redus ne’e imposivel a não ser Ministériu Ensinu Superiór iha fundu seluk ne’ebé mak sira tulun fila-fali universidade sira parese ida-ne’e bele, maibé tenke longu prazu, labele ba tinan ida ka rua depois para fali mós ne’e difisil,” nia reitera.
Reitór DIT dehan, kustu ne’ebé mak DIT dezeña ne’e bazeia ba utilizasaun ba vensimentu no fasilidade inklui infraestrutura universidade nian.
“Kustu ne’ebé mak ami dezeña ne’e bazeia ba utilizasaun bá selu dosente, kria laboratóriu bá estudante sira prátika, ranning cost nian, konstrusaun fíziku Universidade ne’e, ami monta hotu ona depois mak ami tau ba iha propina. Ne’ebé ami la’ós naran tau de’it iha propina ne’e, lae”, nia dehan.
Akadémiku ne’e esplika, DIT iha variedade propina mais karun liu mak Petroleum Enjeñaria no Jestaun Petróleu ne’ebé karun tanba laboratóriu estabelese programa estudu rua ne’ebé karun tebes.
“Ami investe maka’as ba ida-ne’e, tuir Petroleum Enjeñária ami iha civil engineering no computer science ida-ne’e mak karun tuir depois petroliferu. No, ami mós iha kustu mais baratu liu mós iha $126 ne’ebé ami dezeña bazeia ba nesesidade departamentu nian, ami la’ós tau propinas ba departamentu hanesan, maibé depende ba nesesidade departamentu nian”, nia dehan.
Nia dehan ba petroleum ne’e ba kada semester sira selu $275 hanesan ne’e, Petroleum enjeñeiru ba $220 no balun iha $188, balun $125 variedade ne’ebé dezeña ne’e bazeia ba nesesidade.
Notísia relevante:MESSK introdús formatu relatóriu inzensaun propina ba IESPP 18
Jornalista: Osória Marques
Editór: Rafael Ximenes de A. Belo




