EDUKASAUN, HEADLINE

UNTL gradua estudante finalista 2.195

UNTL gradua estudante finalista 2.195

Serimónia graduasaun UNTL ba dala-XXXI iha CCD, kinta (19/12/2024). Imajen Tatoli/Osória Marques

DILI, 19 dezembru 2024 (TATOLI)–Universidade Nasionál Timor-Lorosa’e (UNTL), kinta ne’e, realiza serimónia graduasaun ba dala-XXXI, hodi fó graduasaun ba finalista hamutuk 2.195 husi fakuldade 10.

Reitór UNTL, João Soares Martins, enkoraja graduadu atu esforsu-an hodi buka serbisu ho bukae ne’ebé hetan durante frekuenta estudu iha universidade.

“Parabéns ba sira-nia susesu, sira tenke haka’as-an nafatin tanba depois graduasaun, sira tenke bá ona buka serbisu ho bukae ne’ebé lhetan iha universidade, ha’u fiar katak sira sei bele hetan serbisu ne’ebé di’ak ba sira, sira tenke esforsu-an maka’as tanba kompetisaun ne’e boot no barak maibé ho sira-nia matenek, ho sira-nia dedikasaun no pasiénsia, ha’u fiar katak sira sei bele atinje sira-nia mehi atubele sai ema ne’ebé mak utíl ba sosiedade, família no ba sira-nia-an,” Reitór hato’o hafoin serimónia graduasaun, iha Sentru Konvensaun Dili (CCD, kinta ne’e.

Husi totál graduadu 2.195, maioria feto reprezenta 60%.

“Entaun ida-ne’e nu’udar susesu ida ba inan-feton sira. Graduadu sira hamutuk 2.198 ne’e hanesan prezente ida no fonte orgullu ida ba ita-nia universidade, família no ba ita-nia nasaun,” nia akresenta.

Notísia relevante : UNTL propoin estudante 4.095 tinan letivu 2025 ba MESSK

Graduasaun maka marku importante ba estudante sira tanba sira kompleta ona sira-nia estudu, hafoin tinan barak dedika-an ba universidade.

“Ita-boot tenke prienxe rekezitu hotu atu hetan lisensiatura, ne’e lisensiatura universitáriu ida. Ofisialmente konfere grau akadémiku sira no fó sai sira ba komunidade no nasaun. Hakarak atu estudante sira bele tama iha merkadu profisionál, ne’ebé sira bele uza sira-nia realizasaun akadémika no koñesimentu hodi serve komunidade iha sira-nia rain hodi kontribui ba dezenvolvimentu sósiu-kulturál Timor-Leste nian,” nia dehan.

Iha biban hanesan, Reprezentante Ministériu Ensinu Superior Siénsia no Kultura (MESSK), José Boavida Simões, konsidera, universidade públika hanesan universidade ne’ebé lori nasaun nia naran atinje etapa foun ho kualidade.

“Graduasaun signifika instituisaun ne’e hatene kria kondisaun nesesáriu ba ninia estudante sira hodi apreende no responde pozitivu ba ezijénsia akadémika ne’ebé sira liu ona durante tempu formasaun, ida-ne’e importante, maibé ba UNTL, kestaun importante liu tanba nia nu’udar úniku universidade públiku ne’ebé iha misaun atu lidera no sai ezemplu ba sistema ensinu superiór hotu iha ita-nia rai. Governu kria UNTL atu sai universidade ne’ebé sai referénsia no kualidade ba instituisaun ensinu superiór seluk, tanba Estadu mós tenke prátika iha universidade públika, saida mak estadu ezije ba instituisaun sira seluk liuhusi ANAAA sistema akreditasaun,” nia dehan.

Iha ámbitu Timor-Leate nia adezaun ba Asosiasaun Nasaun Sudeste Aziátiku (ASEAN, sigla inglés), UNTL reprezenta universidade iha Timor-Leste atu tama ba ASEAN University Network, ne’ebé sei simu mós estudante sira husi Estasu membru hodi mai hala’o estudu iha Timor.

“Ita presiza fó prioridade atu hadi’a kualidade ensinu superiór iha aspetu hotu.

Universidade iha papel importante ba prosesu dezenvolvimentu país, nune’e UNTL presiza mós iha hanoin ba oin ho oferta hodi adota iha mudansa teknolojia iha futuru tanba iha mundu atuál, universidade sira tenke proporsiona ba sidadaun formasaun iha moris tomak, ida-ne’e signifika estudante sira ne’ebé ohin gradua no husik ona UNTL, iha futuru sira sei bele filafali mai hodi kontinua halo formasaun komplementar ne’ebé sei iha utilidade ba sira-nia perkursu profesionál,” nia salienta.

Reprezentante graduadu, Herculano Amaral, agradese tanba bele finaliza ona nia estudu iha UNTL, nune’e husu ba UNTL iha futuru bele hadi’a liután rekursu umanu no infraestrutura.

“Kontente tebes tanba bele finaliza ona estudu iha UNTL. Ha’u hanoin dezafiu ba estudante ne’e la’ós buat foun, dezafiu no obstakulu balun ne’ebé mak ligadu ho kontestu Timor nia, liu-liu ba estudante universidade sira mak hanesan livru no rekursu ladún sufisiente. Espera katak ba futuru alin sira bele di’ak liután iha sistema ensinu, biblioteka, livru sira kompletu, komputadór no internet sira disponivel ba estudante sira,” nia katak.

Herculano Amaral iha esperansa, rekursu umanu sira bele sufisiente, profesór sira labele kontratu tan maibé sira tenke permanente, nakloke liután no halo kooperasaun di’ak liután ho parseiru sira iha área oin-oin.

Totál graduadu sira hamutuk 2.195, kompostu husi post graduasaun mestradu hamutuk 28, Fakuldade Agrikultura 170, Fakuldade Enjeñaria, Siénsia no Teknolojia 201, Fakuldade Siénsia Ezata haat, Fakuldade Turizmu Arte no Indústria Kreativu 43, Fakuldade Medisina Siénsia Saúde 633, Fakuldade Siénsia Sosiál 267, Fakuldade Ekonomia no Jestaun 222, Fakuldade Direitu 34, Fakuldade Edukasaun 497 no Fakuldade Filosofia 97.

Jornalista     : Osória Marques

Editora          : Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!