DILI, 20 Outubru 2025 (TATOLI)—Ministra Edukasaun (ME), Dulce de Jesus Soares, informa ezame nasionál nu’udár dezempeñu akadémiku hodi reafirma prinsípiu pedagójiku fundamentál ba estudante sira.
“Iha 20 Outubru 2025, estudante sira hotu hosi klase 9.º no 12.º ano iha Timor-Leste partisipa iha ezame nasionál 2025 nian, ne’ebé konstitui la’ós de’it avaliasaun ida ba dezempeñu akadémiku, maibé mós momentu solene ida hodi reafirma prinsípiu pedagójiku fundamentál sira, entre sira ne’e mak dilijénsia, dixiplina intelektuál, onestidade, siénsia no siénsia kuriozidade,” Ministra Dulce dehan iha nota komunikadu ne’ebé TATOLI, Segunda ne’e.
Nia dehan ba ensinu báziku avalia matéria neen (6), ba Ensinu Sekundáriu Jerál iha matéria 11, no mós ba ESTV, kada kursu sei avalia iha matéria haat (4).
Ezame sira-ne’e hala’o tuir padraun edukasaun nasionál sira, hodi garante katak etapa hotu-hotu husi dezeñu teste no supervizaun to’o avaliasaun no validasaun rezultadu sira hala’o ho transparénsia, justisa no rigór profisionál.
“Ba estudante sira klase 9.o no klase 12.o ano, ha’u husu ba ita-boot atu haree ezame sira-ne’e hanesan oportunidade únika ida atu hatudu ita-boot nia koñesimentu no abilidade razaun nian, hodi mantein kalma, konsentrasaun no integridade étika bainhira hatán ba pergunta idak-idak,” nia dehan.
Notísia relevante: Estudante ESJ 04 Setembru na’in-ida no FINANTIL na’in-17 la tuir ezame nasionál
Tanba ne’e, Ministra fó-hanoin ba profesór, superintendente no inspetór eskolár sira iha responsabilidade la’ós de’it atu monitoriza estudante sira ho rigór pedagójiku no asegura integridade prosesu nian, maibé mós atu fornese apoiu emosionál, rekoñese katak estudante barak bele hetan ansiedade no presaun. Kria ambiente aprendizajen ida-ne’ebé seguru, motivadór no fiar-aan mak esensiál hanesan superviziona ezame sira formalmente.
Nia hatutan Diretór Edukasaun Munisipál sira mak responsavel atu asegura katak eskola hotu-hotu preparadu ho adekuadu, katak dosente no estudante sira hetan apoiu nesesáriu no katak administrasaun ezame nian adere ba padraun aas liu kona-ba kualidade no integridade. Diretór eskola sira mak responsavel atu lidera prosesu ho lideransa ezemplár, haburas ambiente aprendizajen ida-ne’ebé seguru no konduzivu, no serve hanesan ligasaun estratéjika entre polítika ministeriál sira no pratika edukasionál loroloron nian.
“Ba tutela sira, ha’u subliña importánsia husi ita-boot nia monitorizasaun no orientasaun, enkoraja ita-boot nia oan sira atu mantein konfiansa, valoriza prosesu aprendizajen, no haka’as-aan lahó sente presaun ne’ebé la justu. Ita-boot nia apoiu morál, motivasaun no étika mak krusiál ba estudante sira atu hetan rezultadu sira-ne’ebé reflete sira-nia potensiál akadémiku loloos,” Ministra informa.
Governante ne’e hatutan instrumentu desizivu ida atu konsolida kualidade sistema edukasionál, ba dezenvolvimentu komprensivu karakter estudante sira-nian, no ba formasaun sidadaun sira ne’ebé krítiku, autónomu no etikamente responsavel.
“Ha’u husu ba parte interesada hotu-hotu atu koopera, prezerva integridade prosesu nian, no apoia susesu ezame nasionál sira 2025 nian, nune’e sira hala’o ho orden, hodi prodús rezultadu sira-ne’ebé hasa’e estudante sira, família sira, eskola sira no ita-nia nasaun tomak,” nia konklui.
Jornalista: Osória Marques
Editór: Xisto Freitas da Piedade





