iklan

HEADLINE

UNTL gradua finalista 2.677

UNTL gradua finalista 2.677

Estudante finalista UNTL 2025 ne'ebé simu ona graduasaun iha Dezembru ne'e. Imajen TATOLI/Osória Marques

DILI, 22 Dezembru 2025 (TATOLI)– Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL), realiza serimónia graduasaun ba da-XXXIII hodi fó graduasaun ba finalista na’in-2.677 husi fakuldade sanulu (10) durante loron rua (22-23 Dezembru 2025).

Reitór Universidade Nasionál Timor Lorosa’e, João Soares Martins, hateten graduasaun hanesan kulminasaun husi tinan barak ba dedikasaun akadémika no momentu solenidade bainhira universidade ofisialmente entrega grau lisensiatura ba estudante ne’ebé kumpre ona rekizitu sira hotu.

“Ida-ne’e hanesan momentu tranzisaun ba merkadu profisionál. Ita-boot sira sei kompete ho graduadu barak husi universidade sira seluk. Aleinde ne’e mós hanesan momentu importante ba nasaun. Tanba ita hotu hatene Timor-Leste ofisialmente hola-parte ona iha Asosiasaun Nasaun Sudeste Aziátiku (ASEAN-sigla ingleza),” Reitór UNTL João Soares Martins dehan liuhusi nia diskursu iha Jináziu Dili, Segunda ne’e. 

João subliña, ida-ne’e marka dezafiu boot ida la’ós de’it ba nasaun, maibé mós ba universidade, entaun ensinu superiór sira tenke servisu maka’as hodi ajusta kurríkulu tuir rejiaun ASEAN nian.

“Ita mós hatene katak ita hola-parte mós iha komunidade Nasaun Sira Ko’alia Lian Portugeza (CPLP-sigla portugeza), iha abut istória ne’ebé ami prosede hodi prezerva no iha oportunidade barak ba imi profesór sira, tanba profesór barak mak ba halo estudu iha Portugál,” João Soares Martins dehan.

Reitór esplika iha Agostu liubá universidade selebra doutoramentu na’in-13, liuhusi kooperasaun ho universidade Mackenize.

“Ami iha doutoramentu 13 iha tempu ne’ebá. Universidade Mackenize mós oferese grau doutoramentu onoráriu. Ida-ne’e maka susesu ida-ne’ebé ami orgullu,” nia haktuir.

João Martins hatutan bainhira simu kna’ar hanesan reitór, fó oportunidade ba profesór sira la’ós ba estudu iha nasaun CPLP de’it, maibé fó mós oportunidade ofisiál ba sira atu kontinua estudu iha Indonézia.

Iha fatin hanesan, Ministru Ensinu Superiór Siénsia no Kultura, José Honório da Costa Pereira Jerónimo parabeniza graduadu sira, tanba graduadu sira gradua iha tempu ne’ebé Governu fó oportunidade ba timoroan sira atu sai profesór.

“Tuir planu, tinan oin, Governu sei rekruta profesór 400, tanba ne’e ita-boot sira iha tempu para bele kompete atu sai profesór iha tinan oin,” nia hateten.

Tuir Ministru José Honório, UNTL kontribui ona profesór kuaze rihun ida resin ba Governu Timor-Leste, hodi hanorin iha eskola sekundária no ensinu báziku sira iha territóriu.

“Profesór ne’e profisaun ida importante, tenke halo ho dedikasaun no responsabilidade atu eduka ita-nia oan sira iha futuru. Tanba ne’e, agradese ba UNTL, liuliu ba dekanu edukasaun ho dosente sira hotu bele kontribui ona profesór lubuk ida ba ita-nia sosiedade,” José informa.

Governante ne’e mós agradese ba inan-aman sira, tanba liuhusi inan-aman sira-nia kontribuisaun mak bele dudu oan sira tama iha universidade.

“Ita-boot sira-nia kontribuisaun, talves iha situasaun difísil, ita-boot sira haka’as aan buka osan atu ajuda imi-nia oan sira tama iha universidade, tanba bainhira sei iha ensinu báziku no sekundáriu ne’e kamaan hela, maibé tama universidade ne’e todan,” nia apresia.

Nia hateten, ohin reitór ko’alia ne’e loos Governu tenke aposta duni ba kualidade edukasaun, ida-ne’e importante tebes.

“Universidade sira ita tenke aposta ita-kurríkulu padaraun nasionál, nune’e iha ASEAN labele iha difikuldade. Tanba ita tama ASEAN la’ós tama de’it maibé ita mós tenke prepara aan ho di’ak,” nia katak.

Ministru Honório husu graduadu sira atu kompete ba bolsu estudu sira-ne’ebe mak nasaun ASEAN sira oferese hela.

“Tanbe ne’e, graduadu sira, imi iha oportunidade hakarak kontinua di’akliu kontinua estudu. Ita-nia rai presiza ema matenek barak,” nia hakotu.

Entretantu, graduadu ne’ebé gradua iha parte dadeer ne’e, husi Fakuldade Edukasaun, Arte no Umanidade na’in-682, depoiz kontinua lorokraik no aban dadeer.

Jornalista: Osória Marques

Editór: Xisto Freitas da Piedade

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!