iklan

EDUKASAUN, INKLUZAUN SOSIÁL

Tinan-ne’e, ema ho defisiénsia 28 asesu UNTL

Tinan-ne’e, ema ho defisiénsia 28 asesu UNTL

Membru ADTL sira iha formasaun kona-ba polítika salvaguarda labarik inklui fraude no korrupsaun. Atividade ne’e hala’o iha salaun João Paulo II Komoro, 23 Marsu 2026. Imajen TATOLI/Antônio Daciparu

DILI, 23 Marsu 2026 (TATOLI)—Diretór Ezekutivu Asosiasaun Defisiente Timor-Leste (ADTL), Cesário da Silva,  hateten ema ho defisiénsia hamutuk 28 mak asesu ona Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL) iha 2026.

“ADTL halo parseiru  ho Ministériu Ensinu Superiór, Siénsia no Kultura  (MESSK) hodi ema ho defisiénsia rejistu iha rejime espesiál, nune’e iha tinan-ne’e ita-nia maluk ho kondisaun defisiénsia ne’ebé asesu ba UNTL hamutuk 28,” Cesário ba jornalista sira iha salaun João Paulo II Komoro, Segunda ne’e.

Nia haktuir, iha tinan ida-ne’e, ema ho defisiénsia  hamutuk 32 maka rejistu rejime espesiál, depoiz sira tuir teste  no avaliasaun hotu,  ikus sira na’in 28 mak  asesu iha UNTL.

“La’ós razaun liu ka lae,  tanba razaun balun kona-ba ekonomia husi  família,  nune’e mós razaun balun família ruma iha Dili laiha atu hela. Entaun, ho situasaun sira-ne’e implika estudante defisiénsia na’in-haat tenke  retira filafali  estudu, maibé sira hein fali tinan oin foin hahú  sira-nia estudu  iha UNTL,” Cesário informa.

Hosi 28 ne’e, nia hatutan, feto sanulu (10) no mane 18. Sira foti área estudu diferente, balun iha siénsia polítika, ekonomia, edukasaun, direitu no balun foti Departamentu Komunitária Inkluzaun Sosiál.

Cesário esplika sira-ne’e ho tipu defisiénsia oioin hanesan defisiénsia fízika ne’ebé ho mobiliária,  defisiénsia tilun no matan mós iha maibé barak liu defisiénsia fízika ho mobiliária.

Hahú husi tinan 2014, ADTL halo parseiru ho UNTL  liuliu Departamentu Komunitáriu Inkluzaun Sosiál  ba diploma ida no agora hasa’e ba baxarelatu. Ho susesu ne’ebé iha, ema defisiénsia 200-resin mak gradua ona.

Iha parte seluk, nia informa, laiha profesór sira atu hanorin kona-ba letra brille, ida-ne’e sai dezafiu  ba universidade públika ho privada.

“Ita hakarak garante sidadaun hotu-hotu asesu ba edukasaun  atu korre sira-nia an husi analfabetu tanba sira iha skill ho abilidade  liuhusi dalan edukasaun. Ema ho defisiénsia iha abilidade  aprende liuhusi maneira diferente.  Ezemplu, defisiénsia tilun presiza tradutór  ho teknolojia sira seluk bele  tulun sira  bainhira hala’o prosesu aprendijazen,” Cesário tenik.

Jornalista: Osória Marques

Editór: Xisto Freitas da Piedade

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!