iklan

EKONOMIA, MUNISÍPIU, VIKEKE

Estensionista Uatukarbau fasilita formasaun jerminasaun fini-hare ba natar na’in

Estensionista Uatukarbau fasilita formasaun jerminasaun fini-hare ba natar na’in

Photo: TATOLI/Vitorino Lopes da Costa

VIKEKE, 16 Abríl 2026 (TATOLI) – Koordenadór Estensionista Postu Administrativu Uatukarbau, Inácio Fernandes, informa katak estensionista husi postu administrativu referida fó formasaun no prátika jerminasaun no viveiru hare oan ba agrikultór sira husi Suku Irabin de Baixo. Membru natar na’in hamutuk 48 mak partisipa iha prátika ne’e.

Nia dehan katak antes ne’e agrikultór sira halo jerminasaun fini-hare direta iha natar laran; maibé ho prátika ne’e, komunidade sira agora bele komprende di’ak liután prosesu jerminasaun.

Inácio Fernandes hateten katak komunidade sira tenke hatene halo jerminasaun fini-hare atu bele utiliza mákina kuda hare ne’ebé governu, liuhusi Ministériu Agrikultura, Peskas, Pekuária no Floresta (MAPPF), fornese ona.

Prosesu jerminasaun fini-hare mak hanesan preparasaun fini-hare, viveiru, utilizasaun adubu orgániku no seluk.

Formasaun no prátika ne’ebé oferese ba agrikultór sira inklui prepara rai metan atu tau ba fatin jerminasaun, rai kahur ho karau-ten, hafoin kari fini-hare iha rai leten no utiliza adubu orgániku.

“Kona-ba fini-hare, ami uza variedade Uaikana no Nakroma. Prosesu jerminasaun han tempu loron 14. Depois hare oan moris, agrikultór sira bele hasa’i husi viveiru atu tau iha mákina kuda hare hodi kuda iha natar laran,” Inácio Fernandes hateten ba Tatoli, iha Postu Uatukarbau.

Nia hatutan katak natar na’in sira kontente ho partisipasaun iha prátika ne’e no hatudu komitmentu boot atu aprende.

Prátika jerminasaun ne’e ajuda agrikultór sira atu kuda hare ho efisiénsia, no hasa’e produsaun hare.

Nia mós hateten katak estensionista sira sei kontinua akompaña agrikultór sira husi prosesu jerminasaun to’o kolleta.

“Ami-nia difikuldade ida mak ekipamentu makína kuda hare ida de’it. Ida ne’e difisil ba ami tanba natar iha área Haeoli hamutuk ektare 38. Tanba ne’e presiza aumenta mákina kuda hare hodi ajuda agrikultór sira no motiva liután atu hasa’e produsaun hare,” nia realsa.

Tuir dadus, kada hektare presiza fini 50 kilograma ne’ebé mak sei produz hare oan hamutuk 180.

Iha fatin hanesan, Xefe Suku Irabin de Baixo, José Baptista do Carmo, dehan katak prátika jerminasaun no viveiru ba agrikultór sira iha suku ne’e sai hanesan buat foun, tanba antes ne’e agrikultór sira uza sistema tradisionál.

“Prátika ne’e ajuda ona agrikultór sira atu prepara viveiru fini-hare ne’ebé di’ak no utiliza ekipamentu modern hanesan mákina kuda hare,” nia dehan.

Natar na’in Grigório Soares hato’o agradese ba MAPPF tanba fasilita prátika jerminasaun no viveiru hare, ne’ebé aumenta agrikultór sira-nia koñesimentu.

 

Journalist: Vitorino Lopes da Costa
Editor: Filomeno Martins

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!