iklan

BOBONARU, HEADLINE

PAM Bobonaru hakarak koordena ho SEATOU bandu komunidade halo uma iha natar-laran

PAM Bobonaru hakarak koordena ho SEATOU bandu komunidade halo uma iha natar-laran

Prezidente Autoridade Munisipál foun Bobonaru (PAM), Paulo Moniz Maia. Imajen TATOLI/Francisco Sony

BOBONARU, 15 Maiu 2026 (TATOLI) – Autoridade Munisípiu Bobonaru hakarak koordena ho Sekretaria Estadu Asuntu Toponímia no Organizasaun Urbana (SEATOU) hodi foka ba protesaun natar sira no regulamentasaun ba konstrusaun uma iha área produtiva sira. Kooperasaun ne’e atu garante katak denzenvolvimentu urbana labele estraga fali poténsia agrikultura iha munisípiu.

Prezidente Autoridade Munisípiu Bobonaru, Paulo Moniz Maia, hateten katak daudaun autoridade munisípiu seidauk iha kompeténsia tomak atu deside kona-ba ordenamentu territóriu, tanba ne’e sei koordena ho SEATOU atu identifika fatin ne’ebé apropriadu ba populasaun nia hela-fatin no fatin ne’ebé tenke utiliza ba agrikultura.

“Ami iha planu ona no hein de’it SEATOU tun mai atu serbisu hamutuk ho entidade relevante sira atu haree fatin ne’ebé merese halo uma no fatin ne’ebé tenke halo ba natar. Bobonaru ne’e área potensiál ba agrikultura. Tanba ne’e, ami bandu komunidade labele halo uma iha rai natar”, nia dehan iha Raimaten kinta-feira ne’e.

Autoridade ne’e esplika katak bainhira rai natar troka ba área konstrusaun, Timor-Leste sei kontinua depende ba importasaun foos hosi rai-li’ur.

Tuir nia, prezervasaun rai natar importante tebes atu hasa’e produsaun lokál no garante fornese ai-han ho nutrisaun di’ak ba labarik sira liuhusi Programa Merenda Eskolár. Tanba ne’e, nia husu komunidade atu labele fa’an rai produtivu ba ema estranjeiru, liuliu rai iha área estrada no natar fatin sira.

“Hu’u haree iha cabang Memo nian mós ema butuk fatuk, más ne’ebá sei la hala’o konstrusaun uma tanba ne’e natar fatin”, nia afirma.

Iha parte seluk, Administradór Postu Administrativu Maliana, Augusto Caetano, hateten Governu investe ona orsamentu boot hodi dezenvolve irrigasaun Maliana I no Maliana II atu sustenta produtividade agrikultura iha futuru.

Tanba ne’e, tuir Planu Ordenamentu Territóriu Munisípiu Bobonaru, bandu komunidade labele halo tan uma iha natar laran. “Karik sé mak halo uma, nia foin fakar rai-henek ami halo kedas mandadu notifikasaun hodi hapara. Labele halo obra iha natar fatin”, nia subliña.

Nia dehan dezenvolvimentu agrikultura modernu importante tebes tanba Timor-Leste agora tama ona iha ASEAN no presiza aumenta kapasidade produsaun nasionál.

Xefe Suku Odomau, Cirilio Sírio Bere, afirma katak autoridade suku prontu koopera ho Governu sentrál no autoridade munisipál atu implementa lei kona-ba regularizasaun rai produtivu no rai ba konstrusaun

Nia hateten katak durante ne’e suku Odomau seidauk akontese komunidade sira troka rai natar ba área hela fatin, tanba ne’e intervensaun Governu importante atu prevene okupasaun ilegál iha área produtiva sira. “Ami hein hela baze legál ida-ne’e atu fasilita ami iha prosesu fó notifikasaun no regulariza komunidade”, katak.

Tuir observasaun jornalista Tatoli, natar fatin ne’ebé komunidade sira halo uma mak iha área Soso, Ramaskora, Odobor no balun iha parte Samutaben, Kailaku nian.

Jornalista: Sergio da Cruz

Editora: Maria Auxiliadora

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!