DILI, 09 maiu 2023 (TATOLI)-Prezidente Repúblika (PR) José Ramos Horta, iha tersa ne’e, fó ona tomada pose ba Adjuntu Prokuradór Jerál Repúblika (PJR) hamutuk ema na’in tolu maka hanesan Angelina Joaninha Saldanha, Nelson de Carvalho no mós Jacinto Babo Soares.
Iha diskursu, Xefe Estadu hateten tuir konstituisaun Repúblika Demokrátiku Timor-Leste hateten Ministéiru Públiku hanesan órgaun inisitiva podér judisiál no komete funsaun reprezentasaun Estadu hodi ezerse asaun penal, defende menor, auzente no inkapazes, defende legalidade demokrátika no promove kumprimentu ba lei.
Nune’e mós Prokuradór Jerál Repúblika, adjuntu PJR no majistradu Ministériu Públiku sira exerse funsaun sujeita ba kriteira legalidade, objetividade, izensaun no obidénsia direitva no orden prevista iha lei.
“Ho sentidu ne’e, espera Adjuntu Prokuradór Jerál Repúblika foun dezempeña nia funsaun foun forma izenta no exemplár, serve modelu ba restante majistradu iha Ministéiru Públiku, ho forma dignifika nia própriu estatutu no asegura mellór interese Estadu no sidadaun,” Horta hateten durante serimónia tomada pose iha Palásiu Prezidensiál Bairru-Pite Dili.
Nia dehan, iha exersísiu kompeténsia ne’ebé konstituisaun RDTL konfere ba Prezidente Repúblika hodi emposa majistradu Ministéiru Públiku na’in tolu ne’e ho kategória Prokuradór Repúblika primeiru klase ba kargu adjuntu PJR.
Aktu pose ezekusaun iha dekretu Prezidente Repúblika iha termu alínea 1) artigu 86 no númeru 6) artigu 133 konstituisaun RDTL.
Entertantu iha Konstituisaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste (K-RDTL)
Artigu 133. (Prokuradoria-Jerál Repúblika nian)
- Prokuradoria-Jerál Repúblika nian ne’e órgaun boot liu iha Ministériu Públiku, lei mak define nia kompozisaun no kompeténsia.
- Prokuradór-Jerál Repúblika nian mak kaer ukun Prokuradoria-Jerál Repúblika nian, ne’ebé bele troka wainhira nia la iha no hetan impedimentu ruma tuir lei.
- Prezidente-Repúblika mak hatudu Prokuradór-Jerál Repúblika nian ba mandatu tinan ha’at, nu’udar lei hatete.
- Prokuradór-Jerál Repúblika nian hatán ba Xefe-Estadu no halolon informasaun tinan-tinan ba Parlamentu Nasionál.
- Prokuradór-Jerál Repúblika nian tenke husu ba Tribunál Supremu Justisa nian atu fó-sai deklarasaun kona-ba lala’ok latuir konstituisaun ne’ebé soi kbiit obrigatóriu tomak, wainhira norma ruma hetan julgamentu nu’udar latuir konstituisaun iha kazu konkretu tolu.
- Maktulun Prokuradór-Jerál Repúblika nian sira hetan nomeasaun, demisaun no ezonerasaun husi Prezidente- Repúblika wainhira rona tiha Konsellu Superiór Ministériu Públiku nian.
K-RDTL artigu 132 ko’alia kona-ba kna’ar no estatutu Ministériu Públiku nian.
- Ministériu-Públiku reprezenta Estadu, hala’o asaun penál, hametin defeza ba labarik sira, ema ne’ebé laiha, no inkapasitadu sira, defende legalidade demokrátiku no promove banati tuir lei.
- Ministériu-Públiku nu’udar majistratura ida-ne’ebé hariik ho dala-dalas, ne’ebé iha Prokuradór-Jerál Repúblika nia okos.
- Wainhira hala’o nia knaar, majistradu Ministériu-Públiku nian hakruuk ba ksukat legalidade, objetividade, izensaun, no obediénsia ba banati no orden ne’ebé hakerek nanis iha lei.
- Ministériu-Públiku goza nia estatutu rasik, nune’e nia ajente sira labele hetan transférensia, suspensaun, apozentasaun eh demisaun bele de’it hetan wainhira hakerek nanis iha lei.
- Nomeasaun, kolokasaun, transferénsia no promosaun ajente Ministériu-Públiku sira-nian no ezersísiu asaun dixiplinár sira kompete ba Prokuradoria Jerál Repúblika nian.
Jornalista : Nelson de Sousa
Editór : Agapito dos Santos





