iklan

NASIONÁL, HEADLINE, SAÚDE

Susuben-inan importante ba labarik

Susuben-inan importante ba labarik

DILI, 01 agostu 2023 (TATOLI) Kada tinan, iha semana dahuluk fulan Agostu, iha mundu selebradu Semana Mundiál fó susubeen-Inan, ida ne’e sai hanesan hanoin ida ba asaun hirak ne’ebé presiza atu suporta inan sira fo susubeen ba sira nia bebé ho di’ak tanba inan nia susu-inan importante ba labarik nia saúde.

“Tinan ida ne’e, semana fó susubeen-inan mós hanesan parte hosi kampaña nasionál promosaun fó susubeen-inan iha Timor-Leste, lansa hosi Ministériu Saúde iha fulan Abril, subliña Governu nia kompromisu atu haforsa no promove intervensaun fó susubeen inan” Arvind Mathur, Reprezentativu Organizasaun Mundial Saúde (OMS) dehan liuhosi komunikadu ne’ebé Agência TATOLI asesu, tersa ne’e.

Susubeen-inan nu’udar maneira efetivu ida atu asegura saúde no sobrevivénsia labarik nian fornese fontes nutrisaun di’ak liubá bebé sira, kontribui ba dezenvolvimentu bebé nian kakutak, no fó benefísiu ba inan no labarik iha sira nia moris tomak.

OMS rekomenda katak inan sira tenke hahú fó susubeen-inan iha oras dahuluk hafoin partu no kontinua fó susubeen inan eskluzivu ba fulan neen moris dahuluk.

Maske nune’e, globalmente, 40% labarik ho idade menus huis fulan neen de’it mak hetan susubeen inan eskluzivu, no Timor-Leste mós enfrenta preokupasaun estatístika hanesan. Survei Timor-Leste Aihán no Nutrisaun iha tinan 2020 hatudu katak liu metade hosi bebé foin moris la simu susubeen inan iha oras dahuluk hafoin partu nian laran no kuaze 36% hosi labarik entre fulan 0-5 la hetan susubeen inan eskluzivu.

Tendénsia ida ne’e tenke muda. Tanba Semana Mundiál susubeen-inan sai hanesan hanoin ba importánsia atu enderesa asuntu hirak ne’e, iha papél atu proteje, suporta, no promove fó susubeen-inan.

Tema ba semana fó susubeen-inan tinan ida ne’e, atu permite fó susubeen-inan halo diferensa ba inan-aman sira ne’ebé servisu, partikularmente relevante ba dezafiu hirak ne’ebé enfrenta hosi feto sira ne’ebé servisu iha Timor-Leste.

“Ami iha evidénsia sufisiente atu hatudu improtánsia krítiku hosi fó susbeen inan eskluzivu ba fulan neen dahuluk moris, tuir ho kontiniua fó susubeen-inan pelumenuz to’o tinan rua, maske nune’e, feto barak luta fó susubeen inan ka hapara susubeen inan sedu duké ida rekomendadu tanba dezafiu iha servisu fatin”, Arvind hateten.

Atinje no susesu fó susubeen-inan presiza responsabilidade koletivu ida ne’ebé depende ba polítika no responde sosiál kompreensivu duké tau todan de’it ba inan feton sira.

“Sira presiza tempu no suporta adekuadu atu fo susubeen inan, no ita hotu bele tulun ho maneira oioin”, nia relata.

Servisu fatin bele fasilita lisensa maternidade fulan neen ho vensimentu ba inan sira, lisensa paternidade ba aman sira, sala fatin apropriadu ba fó susubeen-inan no permite inan sira atu iha tempu intervalu sufisiente hodi fó susubeen-inan ba labarik.

Globalmente iha evidénsia katak inan sira ho lisensa maternidade fulan barak liu relata durasaun fó susubeen-inan di’ak liu duké ho sira ne’ebé ho lisensa vensimentu la adekuadu.

Inan sira la presiza hili entre fó susubeen-inan ba sira nian oan no sira nian servisu. Tanba ne’e, lejisladór sira tenke asegura kondisaun ba lisensa maternidade ho vensimentu no dezenvolve pakote akreditasaun fó susubeen-inan ba servisu fatin.

Timor-Leste nian dekretu lei nasionál kona-ba regulamentu merkadoria susuben substitui ne’ebé foin lalais promulga nu’udar pasu ida iha diresaun ne’ebé loos.

“Ha’u iha serteza katak dekretu lei ne’e sei hetan ratifikasaun no reforsa lalais atu mitiga negativu, demoraliza influénsia komérsiu hosi susubeen formula nian,” nia revela.

Hanesan parte hosi kampaña nasionál promosaun fó susubeen-inan no semana fó susubeen-inan tinan ida ne’e, husu ba ema hotu atu permite inan sira hili fo susubeen-inan bainhira hala’o hela sira nian kresimentu profesionalismu.

“Mai ita labele haluha  papél vitál fó susubeen-inan atu kombate manutrisaun no harii futuru saudavel ba nasaun ida ne’e. Mai ita servisu hamutuk atu kria ambiente ne’ebé suporta totalmente fó susubeen-inan, no inan sira hetan empoderamentu atu fó moris ne’ebé di’ak ba sira nian oan,” nia hakotu.

Jornalista: Hortencio Sanchez

Editór : Zezito Silva

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!