iklan

POLÍTIKA

Roberto Soares: Ekipa negosiasaun fronteira marítima sei hasoru malu iha Abríl

Roberto Soares: Ekipa negosiasaun fronteira marítima sei hasoru malu iha Abríl

Embaixadór Timor-Leste iha Indonézia, Roberto Soares, entrega relatóriu servisu diplomasia durante iha Indonézia ba Primeiru-Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão, kinta (26 Marsu 2026). Imajen/Mídia PM.

ILI, 26 Marsu 2026 (TATOLI)—Embaixadór Timor-Leste iha Indonézia, Roberto Soares, kinta ne’e, entrega relatóriu servisu diplomasia durante iha Indonézia ba Primeiru-Ministru, Kay Rala Xanana Gusmão.

Nia hateten, kona-ba fronteira Terrestre iha ona faze konsultasaun kompleta prosesu negosiasaun no Timor-Leste iha ona preparasaun no konkordánsia ho Indonézia  atu tama ba faze datoluk negosiasaun fronteira marítima nian, no iha ona konkordánsia ida atu ekipa negosiasaun husi Timor-Leste no Indonézia sei hasoru malu fali iha fulan-Abríl.

“Ita mós iha faze konsultasaun oinsá bele kompleta prosesu negosiasaun ba iha ita-nia fronteira terrestre (rai maran), aleinde ne’e ita kuazé besik tinan ida ladun iha informasaun kona-ba finalizasaun fronteira Naktuka nian,” Embaixadór ne’e hateten ba jornalista sira iha Palásiu Governu, ohin.

Timor-Leste mós iha ona novidades tanba iha ona informasaun katak Prezidente Repúblika Indonézia fó ona instrusaun ba ekipa atu hahú fila-fali oinsá atu avansa finalizasaun fronteira terrestre Naktuka nian.

Tamba ne’e, ohin mai relata katak Timor-Leste sempre prontu no aposta tuir mekanizmu ka regra ne’ebé estabelesidu ona liuliu lei ne’ebé estabelese entre koloniál Olanda no Portugál ne’ebé iha determinasaun fronteira terrestre nian.

“Jeralmente perspetiva husi diplomásia nian katak interasaun entre nasaun rua ne’e la’o di’ak tebes signifika ida-ne’e justifika katak tinan ida ne’e ita-nia progresu perspetiva ekonomia furak loos. Tanba hanesan iha loron rua liubá ita-nia Governu organiza eventu ida hodi promove di’ak liután ita-nia papel setór privadu oinsá sai pilár importante ba parseria dezenvolvimentu nasaun nian,” nia hateten.

Entaun, nia dehan, Indonézia nu’udar nasaun ne’ebé besik liu sertamente hanesan Embaixafór Timor-Leste iha Jakarta kontinua nafatin sai ponte no matadalan interasaun hotu-hotu nian tuir interese ne’ebé Timor-Leste iha.

“Ne’eduni, ha’u atu habadak hodi dehan de’it katak progresu husi ita-nia nivel orgaun soberania kuazé ita atinje to’o 70%, ne’e hatudu katak ita ho Indonézia nia relasaun ne’e di’ak tebes,” nia informa.

Ne’eduni, nia deseja katak kooperasaun ne’ebé agora daudaun iha, hein katak bele kontinua nafatin iha tinan 2026 ne’e liuliu Timor-Leste sai membru ASEAN ho ativu tebes bele kontinua kooperaun bilaterál no hakle’an ita-nia relasaun hodi fó benefísiu mutu entre Timor ho Indonézia.

“Enkuantu loos duni kona-ba dezafiu ne’e sempre iha la’ós de’it iha parte rekursu reprezentasaun iha Indonézia maibé mós dezafiu iha aspetu área estratéjiku ne’ebé ita hakarak foka ba,” nia dehan.

Jornalista : Alexandra da Costa

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!