DILI, 20 Maiu 2026 (TATOLI) – Povu Timor-Leste komemora ohin Loron Restaurasaun Independénsia ba da-24, ne’ebé inklui móss negosiante ai-leba sira iha serimónia espesiál ida-ne’e.
Iha ámbitu ne’e sira espresa sentimentu kontente no orgullu, tanba Timór bele sai nasaun independente hodi fó livre ba ninia povu buka moris.
Vendedór ai-leba, João Moniz, kontente tebes nu’udar timoroan, tanba moris ho livre no buka moris, laiha ameasa ruma.
“Ami hakasolok tanba Timor bele ukun-an, ita buka moris mós livre, laiha ameasa ruma nia-laran. Kona-ba dezenvolvimentu nasaun nian, ida-ne’e serbisu Governu nian”, João Moniz hateten ba Tatoli, iha Tasi-Tolu, Dili, ohin.
Negosiante Abel Pinto nu’udar estudante universitáriu ne’ebé aproveita tempu livre fa’an ai-fuan hateten dezenvolvimentu infraestrutura iha Timor-Leste iha mudansa, maski la’ós hothotu. “Ita haree mudansa ona, tanba iha foho sira uluk eletrisidade la tama agora asesu ona, dalan sira mós hahú hadi’a ona”, nia dehan.
Tanba ne’e, nu’udar povu ai-leba nia la husu buat barak ba Governu, maibé importante mak kria estabilidade atu povu moris jo hakmatek no buka moris. “Ami sente livre, maibé ami sei terus, tanba dalaruma ami fila-liman mós Governu tenke haruka mai sai”, nia lamenta.

Iha sorin seluk, vendedora Rosalina de Jesus, hateten tinan 24 Timór ukun-an, povu seidauk sente didi’ak independénsia tanba haree ba dezenvolvimentu, bee-moos no estrada, ba povu sei falta.
“Ha’u husu ba Governu hadi’a ami-nia estrada Lekidoe no dada bee-moos, tanba daudaun ami kuru-bee iha mota-laran. Kona-ba estrada, Governu tenke tau atensaun tanba bainhira estrada di’ak ona ajuda ami bele lori produtu bá fa’an iha merkadu nasionál”, nia realsa.
João Pinto, joven ida sente orgullu nu’udar timoroan no agradese ba luta-na’in sira tanba bele lori rai ne’e hetan independénsia.
“Husu ba Governu, ita ukun-an ona tinan 24, ida-ne’e nu’udar nasaun joven, entaun liga ba dezenvolvimentu tempu ona tenke foka ba área ne’ebé importante, liuliu setór produtivu sira, turizmu, agrikultura”, nia dehan.
Tuir nia, maski Timor-Leste sai ona membru ASEAN, investimentu iha setór produtivu seidauk adekuadu, tanba ne’e tenke tau ona importánsia, liuliu iha setór agrikultura nune’e hamenus dependénsia ba produtu importadu.
Jornalista: Arminda Fonseca
Editora: Maria Auxiliadora





