iklan

EDUKASAUN

Livru “KARTA BA NAI”: Liafuan Hamoris Moris, Moris Hamoris Liafuan

Livru “KARTA BA NAI”: Liafuan Hamoris Moris, Moris Hamoris Liafuan

Hosi: Pe. Heri Soares, SVD

Hosi: Pe. Heri Soares, SVD

“Arte bele ko’alia kona-ba liberdade husi forma sira-ne’ebé mak ita sente no ita imajina, maske iha realidade mundu rejeita.”

-Herbert Marcuse-

Introdusaun

Sadere ba liafuan moris sai kmanek liuhusi moris ne’ebé sempre hakarak buka moris. Tanba ne’e, hanesan poeta tenke habrani aan haktuir dehan “sadere ba liafuan hanesan mós ha’u sadere iha ó-nia kbaas leten”. Ida-ne’e, inspira ita oinsá poezia ida-nia kbiit atu deskobre moris ne’ebé dalaruma mós hanesan dalaruma de’it.

Herbert Marcuse, autór boot husi akademia Frankfurt, la’ós koñesidu d’eit nu’udar kritikus iha vida sosiál no polítika, maibe konsidera mós hanesan hanoin boot estetika nian ida-ne’ebé kle’an. Iha ninia perspetiva, arte la’ós de’it expresaun estetis ou ksolok, maibe sai forma kontradisaun ida mak bele liu realidade represivu. Nia haree potensia transformativu iha obra sira arte nian hodi hafanu konxiéensia krítiku no loke mó horizonte hanoin ba imajinasaun mundu ida-ne’ebé livre no justu.

Mundu ida-ne’ebe ohin loron nakonu ho lójiku produsaun, efisíensia no komodifikasaun, Marcuse hatuur arte hanesan parte ida-ne’ebé mak relativu no outonomia. Iha rasionalidade teknokrasia nia klaran ne’ebé persege liberdade individuál, arte sai hanesan “imajinativu ida-ne’ebé halai hela” ne’ebé bele hamoris fila-fali dimensaun umanu mak hakesi-an hela ho nia mundu, nia natureza no nia Nai [MAROMAK]rasik hanesan dadolin sira mak kumpila ona iha Livru “Karta Ba Nai”.

Iha ne’e, ita deskobre autór nia domin ne’ebe boot ba iha moris liuhusi hatuur fila-fali iha istória sira ho liafuan sira-ne’ebé moris loos no ho loloos katak “Istória hahoris, Istória iha, Istória moris, Istória haburas no Istória hamoris”.

Arte Hanesan Forma Ida Hodi Kontra Realidade Ida Husi Primeiru Dimensaun

Iha livru One-Dimensional Man (1964), Marcuse introdús konseitu primeiru dimensaun povu ida-nian, iha ne’ebé povu hahú krítika no halo imajinasaun mak hanehan povu nia realidade ne’ebé kontradis husi sira-nia moris [Polítika].

 

Polítika ne’e kro’at dunik

Ó hafahe ami-nia unidade nasionál

Ó sobu rahun ami-nia relasaun

Nu’udar Maubere oan

 

Ida-ne’ebé uluk eroi sai traidór

Ida-ne’ebé uluk traidór sai fali eroi

Ida-ne’ebé matenek lakon valór umanu

Ida-ne’ebé beik finje matenek

Tan de’it ó, polítika nia hahalok

 

Ó halo ami hafuhu malu

Ó hanorin ami buka ema seluk nia erru

Hodi sai matéria kampaña iha palku leten

Haluha tiha ami-nia salan rasik

Iha tempu ami kaer ukun

 

Ó halo ami nega malu iha públiku

Tarata malu hanesan ema fuik no leet

Haksesuk malu hanesan ema la edukadu

Tan de’it ideolojia polítika ne’ebé diferensa

Tebes, polítika ne’e kro’at dunik. 

Arte la’ós mai ho karáter direta polítiku hodi sai subversivu. Ho la-direta, arte iha kbiit hodi deskreve fali aspetu ne’ebé kle’an husi ezisténsia ema-nian ne’ebé halo ona redusaun hodi sai objetu iha sistema produsaun. Obra ne’e rasik sai hanesan arte ida hodi loke ona fatin ne’ebé mak kontemplativu hodi hatudu no fó posibilidade moris ne’ebé mak diferensa husi realidade moris loro-loron nian.

Iha ne’e, ita moos bele dehan katak arte sai hanesan dalan ida mak úniku iha ne’ebé liberdade sei bele moris iha ninia imajinasaun. Ida-ne’e importante tanba imajinasaun mak sai xave husi transformasaun sosiál. Arte kebit netik saida mak Marcuse hanaran “konxíensia utopis”. “Arte ne’ebé boot mak arte ne’ebé iha kbiit hodi rejeita realidade ida-ne’ebé reál no arte bele fo solusaun” (Herbert Marcuse).

Autonómia Estétika no Funsaun Arte Utopis

Marcuse asentua importânsia husi autonomia ida husi arte katak liberdade arte mai husi lójiku instrumentál povu nian. Ho kondisaun ne’ebé represivu, outonomia arte iha posibilidade hodi hamosu forsa sira espresaun ne’ebé mak la tauk ou la hakruuk ba norma sira kapitalizmu nian.

Autonomia ne’e la signifika arte ne’e tenki a-polítika, maibe tanba forsa husi polítika ne’e rasik hatudu an iha kapasidade ne’ebé hadook an husi funsaun ida-ne’ebé iha prátika ho direta. Arte kria mundu ida-ne’ebé mak alternativu mai ho promesa liberdade no ksolok. Marcuse mós hanaran arte hanesan parte ida mak mídiu no iha kbiit “hatudu saida mak posivel” (the possible). Iha obra sira arte nian, útopia la’ós iluzaun, maibe provokasia ida kona-ba realidade ida mak presiza simu tuir ninia kontestu ne’e rasik [Karta Ba Nai-Ulun].

Karta ba ukun-na’in sira;

Ha’u tane ukun-na’in tuur iha kadunan

Keta subar iha palásiu nia kotuk

Tanba sei iha buat barak atu halo

Ba progresu futuru rai ida-ne’e nian

Keta tuur muron resin

Keta bibi-ain badiu naresin ba rai-li’ur 

Fila kotuk la’o ba oin ho ksolok

Maibé, husik hela povu tanis mesa-mesak

Halerik tanba hahan laek

Halerik tanba ai-moruk stock out

Halerik tanba ospitál sai hanesan semitériu ida

 

Favór ida…

Kria konsensu hodi serbisu hamutuk ba

Labele ko’alia mak barak liu

Labele promete tun-sa’e

Ida-ne’e sei halo sasán sai sabraut 

Konkretiza promesa sira iha tempu kampaña

Tanba, iha palku leten imi hananu hanesan artista famozu

Tanba, ami hakarak atu asegura kualidade la’ós lia-mamuk

 

Hanoin hetan imi-nia promesa sira karik

Homan imi-nia mehi sira sai realidade

Nakfilak imi-nia kompromisu sira sai osan-mean

Se mehi hirak ne’e hela de’it hanesan lia-mamuk

Mak ha’u sei hakerek iha istória “ukun nian”

Katak, imi ukun-na’in bosok-teen

Katak, imi ukun-na’in fuan laek

Katak, imi ukun-na’in folin laek

Tanba, iha oin ko’alia ida no iha kotuk ko’alia buat seluk. 

Arte nunka mais atu halai sees husi realidade, maibe nia husu no forma fila-fali realidade ida liu husi imajinasaun ida mak radikal. Theodor Adorno, iha ninia livru ho titulu Aesthetic Theory (1970), ko’alia kona-ba aspetu kognitivu husi liafuan ne’ebé nu’udár nia kontinuasaun husi Estėtika Filozofia ne’ebé mai husi naroman diáletu ida. Liafuan nu’udar parte emansipasaun sosiál ne’ebé mak independente.

Husi ne’e, lia-fuan mai ho nia karáter nagatividade hanesan hena ne’ebé hikar ba rua, tanba iha relasaun ho sosiedade ne’ebé forma husi istória no tradisaun hanesan figura antiga ida-ne’ebé dehan; “What does not exis is promised because it appears” (Buat ne’ebé mak la eziste, tanba nia la promete katak nia eziste, maibé nia eziste). Ida-ne’e hakarak dehan duni katak liafuan sai hanesan lalatak ida-ne’ebé moris iha sosiedade ida-nia realidade.

Eros, Imajinasaun no Liberdade Estétika

Kontribuisaun ne’ebé orijen husi Marcuse mak oinsa nia bele haree hamutuk entre eros no arte sai hanesan parte rua ne’ebé mak sempre kompleta ba malu. Iha Eros and Civilization (1955), nia ko’alia kona-ba arte ne’ebé mak fo ninia hanoin sira hodi hamoris realidade ida ho kreatividade.

Arte sai hanesan dalan ida iha ne’ebé fo enerjia ba eros hodi expresa nia an ho simbólu. Imajinasaun estétiku la’ós de’it atu kria beleza ida-nia kmanek, maibé mós fó liberdade iha hanoin husi represaun sosiedade ida-nian.

Marcuse Fiar povu iha futuru bele hala’o antisipasaun liuhusi arte. Hanesan iha obra husi arte utopis, ita haree posibilidade ida husi relasaun ema-nian ne’ebé mak laiha domisaun no represaun.

Arte sai instrumentu hodi sente duni liberdade ida-ne’ebé mak seidauk atinje, no moos sai nu’udar forma ida hodi tulun realizasaun ba mehi sira.

Livru “Karta ba Nai” hanesan karta dedikasaun ida husi ema ida ba Maromak no ba mundu. Maromak mak liafuan ida-nia Na’in. Liafuan ida-ne’ebé laiha nia finalidade. Fiar iha liafuan tanba liafuan ne’e mak Maromak. Kmanek husi liafuan depende ba iha sentimentu ita ema-nian ne’ebé sani ona iha poezia ne’ebé la’ós de’it mai ho letra mamuk ida, maibé nia mai ho sentidu ida hodi ko’alia kona-ba moris ne’e rasik. Liafuan sempre iha espíritu ida hodi hafanu ita hafuhu no hateke ba dook ne’ebá [Karta ba Nai].

Iha dalan santu ne’e nia tronu

Ha’u tuur hateke ba lalehan aas ba
Neon bisi-bisi hamulak be la nahas

Liman ne’e hakerek karta ba Nai;

 

Klamar ne’e nia kbiit laek ona

Hodi firme nafatin servisu iha NAI nia toos

Kbaas ne’e nia ruin lahuk ona

La soi ba ema wa’in atu tula ulun ba leten

 

Sente no hakarak tebes atu rende

Maibé, iha ema wa’in mak sei presiza

Atu hamoris no haburas sira-nia mehi

Maske klamar ne’e besik atu agunia ona

 

Dalaruma, ha’u hanoin no hanoin

Tanbasá NAI uza nafatin ha’u-nia kbaas lahuk ne’e

Hanesan lutu lalehan nian ida

Be satan no salva ema wa’in nia moris

 

NAI, karik ha’u tenke hamriik firme?

Se tebes…

DALAN ne’e mak NAI hili ba ha’u

Ha’u prontu hodi hatan;

‘Nai, ha’u ata mak ne’e!

Halo tuir ba Nai nia hakarak’.

Liafuan iha nia kbiit hodi ita konserva moris. Iha ne’ebé, liafuan sira-ne’ebé autór hili sempre koko sona-borus ema-nia fuan no mundu nia preokupasaun. Liafuan mós moris nafatin iha tempu ida-ne’ebé nunka atu iha ninin no rohan. Nu’udar evanjelista João hateten; “Hahú fofoun, lia-fuan iha nanis ona. No, Liafuan ne’e hamutuk ho Maromak. No, liafuan ne’e mak Maromak….” (Jo. 1:1-2). Ho kondisaun ne’e, arte iha ninia posizaun mak úniku hanesan forma ida mak kontinua husi limitasaun ne’e rasik. Nia iha fiar ida katak arte iha kbiit hodi kria “negasaun estatístiku”, hodi rejeita saida mak iha liuhusi kria mundu ida nu’udar dalan alternativu husi imajinasaun.

Konkluzaun

Iha livru Antolojia Poezia “Karta Ba Nai” ida-ne’e, autór hakarak konvida ita hotu hodi hamout an ho liafuan sai hanesan arte ida-ne’ebé moris hodi lori ita halo reflesaun kona-ba definisaun husi liafuan ne’ebé iha nia relasaun bazeia ba nesesidade mundu ohin loron nian kona-ba polítika, edukasaun, ekonomia, espírituál no moris ne’e rasik.

Tanba ne’e, ita haree iha títulu husi poezia sira-ne’ebé mak kompila iha livru ne’e, maioria uza liafuan ne’ebé mak moris ho espíritu ida hakarak hafanu no motiva sani-na’in sira atu hadomi liafuan no hodi sadere an ba liafuan ne’e rasik. Iha ne’e, hakarak dehan ba ita hotu-hotu atu konsiente no iha konsiénsia hodi rekoñese katak buat ne’ebé permanente iha moris ne’e mak “Liafuan”. “Liafuan mak arte ida-ne’ebé moris permanente”. Tanba ne’e, Liafuan hamoris moris no moris hamoris liafuan. Sadere ba liafuan ne’e sadere ba moris.

Hanoin ne’ebé estátistiku husi autór lori ita ba iha pensamentu foun kona-ba oinsá papel importánsia ida husi arte liman badain, neon matenek nian husi liafuan sira-ne’ebé homan no habahat didi’ak iha ita-nia realidade moris. Arte la’ós atividade dalan ninin nian de’it, maibé forsa revolusionáriu ne’ebé kontra domisaun sistema no hamoris fila-fali poténsia liberdade ema nian. Oinsá ita haree no konsidera arte ne’e sai hanesan forsa liberdade ida iha ita-nia moris? Oinsá obra sira husi arte nian hanesan pintura, múzika no poezia, bele muda ita-nia horizonte hanoin hodi haree mundu ida-nia realidade? Oinsá estétika bele muda sosiedade ida no nia emar sira?

Nu’udar foinsa’e, ha’u nia orgullu boot ba autór ne’ebé mak bele fahe ona hanoin sira liuhusi Livru Poezia Karta Ba Nai lori ami bele hadomi liafuan moris liuhusi hadomi Maromak, ami nia maun-alin, bin-feton no ami-nia mundu ne’e rasik. Hato’o apresisaun ne’ebe aas ba ita! Desejo ba ita mak nafatin hamout an iha mundu literatura, atu nune’e bele hamoris nafatin moris ida-ne’e ho liafuan liuhusi hakerek! Hanesan saida mak Socrates dehan; hakerek ne’e hamoris fali buat saida mak mate tiha ona! Obrigadu Wa’in!

*) Artigu ida-ne’e foti husi Pe. Heriberto Soares Pedro, SVD, ninia apresiasaun ba livru antolojia peozia “KARTA BA NAI” ne’ebé aprezenta iha serimónia lansamentu livru refere ne’ebé Sekretáriu Estadu Arte no Kultura (SEAK), Jorge Soares Cristovão, lansa iha Salaun TVE Rai-Kotu (Eskola São Miguel Arcanjo”, kuarta (01 Jullu 2026).

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!