iklan

DILI, MUNISÍPIU

Jornalista Labele Sai “Mikrofone”

Jornalista Labele Sai “Mikrofone”

DILI, (TATOLI) – Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál, Matias Boavida, hateten jornalista labele sai de’it hanesan “mikrofone” ba fonte informasaun maibé tenke iha kapasidade halo investigasaun, tanba ne’e formasaun kontinua ba jornalista sira importante tebes.

“Kapasidade intelektuál hodi interpreta husi kada jornalista sira ne’e importante tebes. Se jornalista sira la konsege área sira ne’ebé nia atu investiga, sira la konsege halo buat barak. Ikus mai sai jornalista mikrofone”, afirma Matias Boavida bainhira sai oradór iha semináriu nasionál STL (Suara Timor Lorosa’e) nian iha PBI (Pusat Budaya Indonesia), Maskarenhas, ohin.

Buat ne’ebé akontese iha Timor-Leste sai hanesan dezafiu mós, kada jornalista la iha área ida ne’ebé mak espesífika. Purezemplu, sai jornalista desportu, polítika, justisa no seluk tan nu’udar jornalista presiza hakonu ita-nia aan ho área temátika sira ne’e.

Jornalista no mídia sira presiza halo investimentu ba nia aan hodi hala’o servisu jornalizmu nian hodi haklaken informasaun ne’ebé mak krédivel, aseitável no responsável.

Inklui mós, presiza halo verifikasaun ba informasaun sira, haree posibilidade no buat ruma la klaru halo sensura, tan mídia nia kna’ar mós atu kontrolu.

Se notísia la di’ak ba nasaun nia di’ak, se notísia la klarifika di’ak, míídia sira mós iha posibilidade atu tahan aan atu labele fó sai.

Iha situasaun sira hanesan ne’e, se mídia sira la konsege bele halo sensura, bele mós kria buat ruma ne’ebé la podia atu akontese.

“Rekursu umanu importante. iha ha’u-nia intervensaun bainhira ha’u simu pose mezmu ha’u agora hanesan governante jestaun, ha’u dehan; formasaun ba jornalista sira importante”, realsa.

Observadór Mídia, Marcelino Magno, akresenta hala’o kna’ar nu’udar jornalista iha tempu uluk kompara ho agora, agora difísil tebes tanba ita halo kompetisaun ho mídia sosiál. Tanba ne’e ezije ita-nia kredibilidade.

Ita tenke buka aprende nafatin. “Uluk kada mídia iha biblioteka i sira iha litbang (pelatihan dan pengembangan-formasaun no kapasitasaun), investigasaun la’o hela de’it. Agora ita susar, ita seidauk iha”, kompara observedór ne’e.

Ho nune’e, nia sujere nu’udar jornalista importante halo mós investigasaun eh peskiza informasaun kona-ba asuntu relevante ho área servisu nian.

Orgullu ba jornalista sira uluk ne’ebé sei eziste to’o agora. “Hasa’e kapasidade no kualidade jornalista ne’e responsabilidade ema hotu nian; mídia, sosiedade, estadu no entidade seluk tan”, dehan.

Mídia sira agora ne’e la sees husi investigasaun, se lae, nia bele lakon ho facebook, twitter, whatsapp no seluk tan. “Tenke investiga, se labele ona nia tenke adapta aan  ho situasaun agora. Sai jornalista tenke iha rede ne’ebé mak forte, lobby. Sai jornalista tenke ko’alia ho ema hotu”, reforsa hodi konklui: “Jornalista ne’e portavóz públiku”.

Jornalista: Rafy Belo

Editora: Rita Almeida

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!