iklan

NASIONÁL, KAPITÁL

CNC konsidera konteúdu istória TL menus iha ensinu sekundáriu-superiór

CNC konsidera konteúdu istória TL menus iha ensinu sekundáriu-superiór

Diretór Ezekutivu CNC, I.P, Hugo Maria Fernandes. Imajen TATOLI/Joanico de Araújo

DILI, 24 outubru 2022 (TATOLI)—Diretór Ezekutivu Centro Nacional Chega (CNC), Hugo Maria Fernandes, konsidera kuaze maiória konteúdu istória Timor-Leste nian menus iha ensinu sekundáriu no superiór tanba laiha matéria istória.

Hugo Maria Fernandes hato’o kestaun ne’e iha Konferénsia Siéntifika kona-ba deskoloniza istória ho tema “Reflesaun ba produsaun kuiñesimentu kona-ba istória Timor-Leste nian iha kontestu dokumentasaun no prezervasaun istória”.

“Konferénsia ohin ne’e nia objetivu oinsá mak ita Timor komesa inisiativa sira, prodús ita-nia istória. Signifika halo peskiza, hakerek no halo públikasaun sira kona-ba ita-nia istória rasik liu-liu hosi ema Timor rasik, atu nune’e iha liu sentidu nu’udar istória Timor. Objetivu seluk mak ita hein katak matenek-na’in sira orsida aprezenta bele fó ideia oinsá mak integra istória Timor iha kuríkulu ensinu liu-liu hosi ensinu primária, sekundária to’o ensinu superior. Se ita halo reflesaun agora kuaze maiória konteúdu istória timor nian menus la halimar iha eskola sekundária no ensinu supériór tanba laiha matéria istória,” Hugo Maria Fernandes hateten ba jornalista sira, iha salaun CNC, Antigu Komarka, Balíde, Dili, segunda ne’e. .

Nia dehan, hanesan Diretór Nasionál Kuríkulu Ensinu Superiór nian hateten ona katak tinan ne’e ita dezenvolve hela matéria istória ba ensinu supériór no hein katak tinan oin Universidade sira mós iha ona matéria istória.

Kona-ba produsaun ka konteúdu istória timor nian sei menus, nia dehan, dahuluk presiza iha revizasaun ba instituisaun edukasaun sira, tanba TL iha Instituisaun Ensinu Supérior kuaze 19 maibé to’o agora laiha ida mak iha departamentu ka fakuldade istória, ida-ne’e halo animu ema timoroan nian atu aprende istória rai-laran kuaze laiha entaun sira tenke aprende istória hosi rai-li’ur nian.

Aleinde ne’e, bolsu estudu ba timoroan sira atu ba eskola iha rai-li’ur kona-ba istória mós menus, tanba Embaixada sira kuaze fó bolsa estudu ba siénsia sira seluk hanesan ekonomia, enjinária no laiha ida mak fó bolsa estudu ba istória nian, ida-ne’e sai kestaun boot entermus oinsá prepara timoroan atu sai istóriadór di’ak.

Timor-Leste nia problem aida mak produsaun maibé líder nasionál balun hakerek oa sira-nia biografia hanesan Xanana Gusmão sempre hakerek istória barak no kuaze Prezidente Repúblika sira hanesan eis Prezidente Repúblika, Taur Matan Ruak, José Ramos Horta no Francisco Guterres Lu Olo, sira hotu hakerek sira-nia memória maibé istória timor nian ema hotu partisipa, komesa husi nível suku to’o aldeia maibé istória ema-nian sira mak laiha.

“Agora ema sira partisipa ne’e kuaze laiha abilidade atu hakerek istória, hanesan ita-nia luta-na’in sira iha klandestina no kombatente sira, tanba depois ukun an sira preokupa ho sira-nia moris no laiha entidade seluk mak ajuda hela sira atu hakerek, entaun ita iha problema produsaun. Hosi ida-ne’e, CNC agora hakerek hela istória suku nian no mós ita husu estudante sira hakerek. Ida-ne’e ita halo maneira oioin atu bele aumenta produsaun, tanba bainhira ita atu hatama ba kuríkulu, ita presiza iha produsaun uluk. Kuandu produsaun menus, matéria ba kurríkulu mós sei laiha,” nia hateten.

Maske nune’e, nia dehan, relatóriu CAVR “Chega!” iha kapitulu tolu (3) ne’ebé ko’alia kona-ba istória Timor nian, maibé labele introdús direitamente ba eskola sira tanba kompleksu tebes, hanesan iha kapitulu rezisténsia, estratéjia no nasaun, ida ne’e ko’alia kona-ba TL nia rezisténsia funu nian tomak liu-liu hosi 1974 to’o 1999.

Kapitulu daruak ko’alia kona-ba okupasaun Indonézia iha Timor no kapitu;u datoluk ko’alia kona-ba rezime okupasaun, entaun matéria ne’ebá to’o maibé relatóriu “Chega!” labele introdús diretamente ba eskola sira, tanba ne’e kompleksu entaun tenke halo fasil atu nune’e introdús ba kada nível eskola.

Iha kurrikulu ensinu sira-ne’ebé iha ensinu sekundária, estudante timoroan sira maiória estuda kona-ba istória Europa nian, la’ós estuda kona-ba konteúdu istória timor tanba konteúdu istória Timor uitoan liu.

“Entaun, ho ida-ne’e dala ruma laiha produsaun ka laiha matenek-nain Timor nian. Bele hateten katak ita iha matéria sira hanesan ne’e. Tanbasá ami hateten ida-ne’e, tanba maiória hosi matéria kurríkulu istória malae Portugál sira mak mai halo, entaun sira sempre foti prespetiva sira-nia tau iha ne’ebá. Hanesan iha ensinu sekundária jerál, maioria matéria ko’alia kona-ba europa, la’ós ko’alia kona-ba Timor,” nia dehan.

Diretór Nasionál Kurríkulu Ensinu Superiór, Luis Aparicio Guterres, hateten integrasaun matéria istória ba kurríkulu ensinu superior sira, dadaun ne’e Universidade sira iha autonomia atu integra matéria ne’e ba iha departamentu ka fakuldade sira.

“Tanba, lolos ne’e Universidade sira hakarak bele loke ona fakuldade istória. Se prenxe ona kritériu, hosi Ministériu bele rekuiñese maibé autonomia ne’e Ensinu Supérior ida-idak nian. Tanba, buat ne’ebé durante CNC hamutuk mós ho ami, hakarak istória bele tama nu’udar matéria,” nia dehan.

Tanba ne’e, daudaun ne’e CNC iha esforsu atu halo modul kona-ba istória no hosi minsitériu edukasaun nia parte rekuinese bainhira institutu Ensinu Supériór sira kuandu loke ona fakuldade istóra maibé ida-ne’e karik sira (Institutu) prenxe kritériu.

Entretantu, Konferénsia Sientifika, kona-ba deskoloniza istória ho tema “Reflesaun ba produsaun kuiñesimentu kona-ba istória Timor-Leste nian iha kontestu dokumentasaun no prezervasaun istória, hala’o hosi segunda (24/10) to’o tersa (24/10). Enkuantu, partisipante ba konferénsia ne’e mai hosi Polisia Nasionál Timor-Leste (PNTL), ONG no universitáriu sira.

Jornalista : Nelia Fernandes

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!