ATAÚRO, 08 marsu 2023 (TATOLI) – Maioria komunidade iha Munisipiu Ataúro mak seidauk hetan asesu ba bee mos.
Diretór Servisu Munisipál Obras Publikas, Transporte, Água, Saneamentu, Ambiente, Rejistu Notariadu no Servisu Kadastrais, Bonifacio Soares informa katak agora daudaun, iha munisípiu Ataúro, husi totál uma-kain 2,454, iha de’it uma-kain 286 (12%) mak asesu bee moos, enkuantu uma-kain 2,168 (88%) seidauk asesu bee moos.
Agora daudaun, komundade sira uza de’it kanalizasaun bee ne’ebé mai husi bee matan ‘Berau’, ‘Tulai’ no Bee-Matan ‘Egoa’.
“Kanalizasaun bee moos Ataúro sempre hasoru problema hanesan fatuk-monu no rai-halai hodi rezulta kanalizasaun tohar no kotu,” Bonifacio Soares hateten.
Nia subliña komundade barak mak sei uza bee-matan, bee-posu, bee sanyo, no udan-been.
“Maioria komunidade ne’ebé asesu kanalizasaun bee moos mak Suku Maumeta no Beloi. Entertanu, komunidade barak iha suku Macadade uza de’it udan-been. Enkuantu, iha suku Buiqueli, komunidade barak sei uza de’it bee rai-okos ne’ebé mak meer,” diretor haktuir.
Komunidade ne’ebé seidauk asesu bee moos, to’o agora, sei hein hela kanalizasaun bee moos ne’ebé mak sei instala husi BTL (Bee Timor-Leste).
“Ami planu distribui bee mos ba komunidade sira maibé dalan mak susar tebes ba transporte atu liu. Entaun, ami hatoo obrigadu uain ba governu Timor-Leste, ne’ebé liuhusi Bee Timor-Leste (BTL) atu hadi’a kanalizasaun hodi fornese bee ba komunidade iha Ataúro laran tomak,” dirijente ne’e esplika.
Iha sorin seluk, Sefe Suku Biqueli, Daniel Martins hateten komunidade vila laran mak iha asesu di’ak ba bee moos, enkuantu maioria komunidade iha parte foho sedauk iha asesu hetan moos.
“Uma kain 140 resin iha suku Biqueli mak sedaul asesu bee moos, no uza deit udan been ba konsumu lor-loron,” nia haktuir.
Nia salienta katak nia parte hatoo ona proposta ba administrasaun Atauro no BTL hodi rezolve problema bee iha suku refere. “NGO Roman Foun ba Futuru mak sei ajuda atu transforma udan been ba bee mos hodi ajuda komundade sira. No ita mos fasilita tanki udan been ba komunidade sira hodi kolleta bee durante tempu udan.”
Serilio Cabeca Sarmento, nu’udar komunidade husi suku Maumeta hateten bee iha Ataúro susar tebes.
“Kada loron, bee mai dala ida de’it, iha parte dadeer hahú husi tuku 7 to’o 8. Ita atu kee posu ne’e susar los tanba fatuk de’it. Entaun ema ne’ebé iha osan mak bele fura bee,” Serilio akresenta.
Nia husu ba Governu atu bele halo perfurasaun bee posu boot ida iha Ataúro hodi kobre suku lima – Beloi, Biqueli, Macadade, Maquili, and Maumeta.
Jornalista: Filomeno Martins
Editór : Rafael Ximenes de A. Belo