ERMERA, 24 abríl 2024 (TATOLI)—Prezidente Autoridade Munisípiu Ermera, José Martinho do Santos Soares, hateten, rekursu umanu sai prioridade ba programa desentralizasaun no poder lokál iha Munisípiu Ermera.
“Programa desentralizasaun no poder lokál ne’ebé munisípiu sira tenke preparadu atu prienxe mak kondisaun tenke mínima hanesan rekursu umanu, espasu ba serbisu tenke sufisiente,” José Martinho do Santos Soares hateten ba TATOLI iha entrevista ezkluziva iha Edifísiu Autoridade Munisípiu Ermera, ohin.
Autoridade másima Ermera ne’e dehan, estrutura munisípiu tenke prienxidu, tenke halo ordenamentu ba munisípiu hodi la’o tuir ho dignu no mós oinsá haree fasilidade sira sufisiente atu nune’e funsionáriu idaidak bele hala’o sira-nia serbisu.
“Agora daudaun ita foku mak dahuluk rekursu umanu; ida-ne’e ami identifika ona. Depois, diresaun hotu-hotu tenke prienxe estrutura munisipál sira, nune’e sira bele hala’o sira-nia serbisu ho di’ak,” nia afirma.
Tanba ne’e, tuir planu iha 2025 Prezidente Autoridade Munisípiu Ermera tau fasilidade serbisu hanesan meza, kadeira no transporte atu apoia serbisu tenke sufisiente nune’e Munisípiu Ermera bele hakat ona ba eleisaun munisipál.
“Ita planeia hela ba 2025 fasilidade serbisu nian, aliende funsionáriu sira serbisu tenke hetan meza, kadeira, ne’ebé tenke sufisiente. Depois, iha fasilidade seluk hanesan transporte ne’ebé mak atu suporta servisu sira ne’e iha ona, ha’u hanoin munisípiu Ermera hakat ona ba eleisaun munisipál, tanba lei munisipál, lei finansa no lei poder lokál aprovadu ona iha PN, entaun ita hein de’it avaliasaun husi Governu sentrál liuhusi MAE. Entaun, karik Ermera prienxe ona kritériu ida-ne’e ita bele hakat ona ba eleisaun munisipál nian,” nia haktuir.
Notísia relevante:Prezidente CNE no PAM Ermera diskute preparasaun ba eleisaun munisipál
Líder másimu Munisípiu Ermera akresenta katak ko’alia kona-ba ba desentraliazaun presiza rekursu umanu ne’ebé mak kualifikadu hodi responde ba programa dezenvolvimentu nian iha Ermera.
“Daudaun ne’e ita iha rekursu umanus sufisiente maibé ko’alia kona-ba desentralizasaun ita presiza rekursu umanu kualifikadu atu nune’e responde ba programa dezenvolvimentu nian. Entaun, saida mak ita halo mak aleinde prienxe estrutura, ita mós fó formasaun profisionál ba sira iha área idaidak nian bainhira sira ba hala’o serbisu sira iha ona hanoin natoon ida atu halo serbisu sira ne’e ba oin,” nia garante.
Jornalista : Felicidade Ximenes
Editór: Rafael Ximenes de A. Belo





