iklan

EKONOMIA, BOBONARU, HEADLINE, MUNISÍPIU

Governu fó-sai relatóriu TL-EITI 2021 iha Bobonaro

Governu fó-sai relatóriu TL-EITI 2021 iha Bobonaro

Ministériu Petróleu no Rekursu Minerál (MPRM), kuarta ne'e fó-sai relatoriu Extrative Industry Tranparancy Iniciative Timor-Leste (TL-EITI) tinan 2021 nian iha postu administrativu Maliana, munisípiu Bobonaro. Imajen Tatoli/Sergio da Cruz.

BOBONARO, 29 maiu 2024 (TATOLI)-Governu liuhusiMinistériu Petróleu no Rekursu Minerál (MPRM), kuarta ne’e fó-sai relatóriu Extrative Industry Tranparancy Iniciative Timor-Leste (TL-EITI) ba autoridade munisipál, entidade relevante, líder komunitária no estudante sira iha postu administrativu Maliana, munisípiu Bobonaro.

Koordenadora EITI, Emília dos Santos, esplika, objetivu husi diseminasaun relatoriu ba dala-14 tinan fiskál 2021 ne’e atu partilla informasaun kona-ba reseita husi komapañia estrativa sira-ne’ebé selu ba Governu.

Koordenadora Extrative Industry Tranparancy Iniciative Timor-Leste (TL-EITI), Emília dos Santos. Imajen Tatoli/Sérgio da Cruz.

“Iha parte ne’e Ministériu Petróleu no Rekursu Minerál liuhusi kolaborasaun ho Sekretariadu EITI no multi-setoriál interesada sira hakarak halo informasaun hirak-ne’e asesivel ba públiku liuhosi diseminasaun ne’e, ita espera aumenta koñesimentu públiku nia kona-ba oinsá reseita hirak-ne’e bele kontribui ba Orsamentu Jerál Estadu kada tinan,” nia hateten iha salaun Alfándega, Maliana.

“Importánsia husi relatoriu ne’e mak sai nu’udar instrumentu ida hodi promove tranparánsia, akuntablidade no reforsa prosesu foti desizaun sira liuhusi fornesimentu informasaun sobre fluxu sira husi reseita no pagamentu iha setór laran, relatoriu ne’e kapasita grupu interesada sira (stakeholders) atu halo advokasia, la defende polítika no prátika sira-ne’ebé promove dezenvolvimentu sustentável no distribuisaun ekitativa ba rikeza husu rekursu nia,” nia hateten.

Diretor Jerál MPRM, Frederico dos Santos Maia, reforsa publikasaun relatóriu tinan 2021 neʼebé prodús hosi administradór independente, bazeia ba prátika internasionál hosi TL- EITI, ne’ebé engloba nasaun 57, inklui Timor- Leste, opta hodi promove transparánsia no akuntabilidade.

Nia dehan, ne’e nu’udar razaun fadamentál  ba EITI internasionál, nune’e IX Governu Konstituisionál nafatin iha komitmentu ba transparánsia no akuntablidade.

Ne’e duni MMPRM hamutuk ho multi-setoriál no komapañia estrativa sira hanesan Timor Resourse, Santos, Eni, Sunda Gás, Woodside no komapañia públiku Timor Gap no sosiedade sivíl sira iha devér boot atu fahe  informasaun sira iha ligasaun ho setór referida, hodi ajuda sidadaun hotu-hotu atu komprende atividade explorasaun no esploitasaun ba rekursu naturál no minerál, mekanizmu, tranparánsia no seluk tán.

Sekretáriu Autoridade munisipál Bobonaro ba asuntu Planeamentu, Semedo Laco Costa, konsidera publikasaun relatóriu ne’e importante tebes atu autoridade, entidade hotu-hotu bele hatene jestaun husi rekursu naturál.

“Ita espera mina ne’e husi rekursu minerál no rekursu sira seluk bele iha, nune’e ita explora hodi sustenta iha vida estadu Timor-Leste,” nia hateten.

Enkuantu EITI hanesan inisiativa globál internasionál ne’ebé harii ho objetivu atu estabelese padraun prátika globál ida-ne’e promove transparánsia no akuntabilidade ba nasaun hirak-ne’ebé riku iha rekursu naturál (oleo, gás no minerál) liuhusi publikasaun no verifikasaun kona-bá pagamentu sira husi komapañia sira.

Notisia relevante: MPRM no IFC selebra akordu kona-ba Kaptura no Armazenamentu Karbonu

Jornalista: Sérgio da Cruz
Editór: Evaristo Soares Martins

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!