iklan

EKONOMIA

IFC-AEMTL apresia manán-na’in 11 ba prémiu ba feto emprendedora 2024

IFC-AEMTL apresia manán-na’in 11 ba prémiu ba feto emprendedora 2024

Prezidente AEMTL, Hergui Luina Alves.

DILI, 20 novembru 2024 (TATOLI)International Finance Coorporations (IFC) no Asosiasaun Emprezariál Feto Timor-Leste (AEMTL, sigla portugés) ho parseria husi Governu Austrália no Nova Zelándia, tersa (19/11) ne’e anunsia prémiu ba feto emprendedora dahuluk (WBA-Woman in Bussiness Award) ba feto emprezariál hamutuk 11.

Prezidente AEMTL, Herguiluina Fernandes Alves, konsidera, apresiasaun ne’e atu hateten importánsia hodi promove feto sira-nia lideransa no rekoñese kontribuisaun ba setór privadu iha Timor-Leste. Apresiasaun ida-ne’e fó susesu no inisiativa ba feto sira iha negósiu no osan hodi kria oportunidade atu inspira ba feto sira-nia esforsu no líder sira.

“Eventu ida-ne’e hatudu interese oin-oin husi ha’u-nia kliente sira, inklui ofisiál Governu, líder emprezariál sira, no reprezentante sira husi organizasaun internasionál oin-oin. Rekonesimentu ba feto estraordináriu sira-ne’e la’ós de’it fó inspirasaun ba malu, maibé mós fó atensaun ba progresu koletivu ne’ebé hetan ona ba jéneru ida de’it iha Timor-Leste,” Prezidente AEMTL, hato’o iha salaun Multioso GMN, Bebora.

Nune’e, nia espera no fiar katak dezenvolvimentu ekonómiku feto nian la’ós de’it atu halo, maibé presiza envolvimentu ema hotu-hotu nian atubele hasa’e forsa ekonómika no influénsia feto nian iha ekonomia.

“Hau sente inspira haree feto ida bele ajuda ema seluk hodi bele fó impaktu ba moris ne’ebé di’ak liu iha sosiedade. Agradese ba feto sira iha negósiu mak rekoñese sira-nia esforsu no realizasaun sira,” nia akresenta.

Reprezentante IFC iha Timor-Leste, David Freedman, hateten, feto sira iha kompromisu atu hetan susesu no ajuda hasoru dezafiu.

“Espesialmente atu hasa’e progresu iha jerasaun ida-ne’e importante tebes ba konstrusaun Timor-Leste, tanba ne’e ami sente orgullu atubele oferese asesu boot liuhusi prémiu ba feto emprezáriu sira-nian,” nia katak.

Notísi relevante : PR Horta konsidera IFC-AEMTL sai inspirasaun ba emprezáriu no líder feto

Apresiasaun ida-ne’e fó ba manán-nain sira iha kategoria hotu hanesan parte ida husi programa formasaun finansa IFC Timor-Leste nian. Programa ne’e kompleta liuhusi negosiasaun ho Banku Sentrál Timor-Leste (BCTL, sigla portugés) no hetan apoiu husi Governu Austrália no Nova Zelándia.

Objetivu mak atu promove inkluzaun liuhusi dezenvolvimentu setór finanseiru iha Timor-Leste

Naran manán-na’in ba kategoria lima no sub-kategoria oin-oin mak hanesan tuir mai:

  1. Best Initiative Promoting Financial Inclusion for Women (Organization), Domingas dos Santos – Credit Union Lanamona (Bobonaro – Maliana)
  2. Best Initiative Promoting Entrepreneurship for Women (Organization), Sonia Muir – Proema (Dili)
  3. Woman-led Business Owner of the Year- Established Business (Dili), Claricia Lay (Dili)
  4. Woman-led Business Owner of the Year – Established Business (Outside Dili), Angelina dos Santos (Ainaro Maubisse)
  5. Woman-led Start-Up of the Year (Product), Patricia Madalena Mendes (Dili)
  6. Woman-led Start-Up of the Year (Services), Leonilda Noronha Ximenes (Dili)
  7. Outstanding Mentor or Coach for Women Economic Empowerment (Individual), Maria Helena L. de Jesus Pires (Dili)
  8. Woman Corporate Leader of the Year (Individual), Simone Assis (Dili)
  9. Career Role Model of the Year (Individual), Ligia Quiolia de Jesus B. Ferreira (Dili)
  10. Outstanding Woman Leader in the Financial Services Sector (Individual), Natalia Jaquelina Do Rosario Reveals Ribeiro (Dili)
  11. Best Gender-Focused Financial Innovation (Organisation), Banco Nacional de Comercio de Timor-Leste BNCTL (Dili).

Manán-na’in WBA 2024, Domingas do Santos husi Maliana, agradese ba juri sira ne’ebé rekoñese nia no nia empreza Uniaun Kréditu Lannamona hodi apresia kategoria Promove Integrasaun Finanseira ba Feto sira.

“Hau bele hamriik iha ne’e no ho inisiativa ida-ne’e, ha’u harii Lanamaona hamutuk ema na’in-13 iha tinan 2018, no universu sai ona Uniaun Kréditu, tanba ne’e ha’u agradese tebes ba rekoñesimentu folin-boot ne’e, tanba ne’e mak motivasaun boot ba sentimentu sira-ne’e”,” nia dehan.

Uniaun Kreditu Lannamona hahú husi grupu feto kiik ida-ne’ebé foka liu ba kantadór, ne’ebé harii husi Domingas do Santos, ho kontribuisaun koletiva simples. Ohin loron, Uniaun kréditu sai nu’udar evidénsia ba efikásia husi esforsu sosiedade nian hodi fornese servisu finanseiru importante ida ba ema barak.

Biban ne’e mós WBA mós atirbui sertifikadu rekoñesimenta ba finalista na’in 17 mak tuir mai:

  • Martinha Santa Antunes (Lodes Unip. Ida-Manufahi)
  • Florentina da Costa (Weru-bere Unip. Lda – Viqueque)
  • Ashley Peng (Wolly Pet Lda – Dili)
  • Arisca da Conceião Marçal (Ti-Feto Ecojewelry – Dili)
  • Teresinha de Araújo (Dili)
  • Ivonia Chung (Dili)
  • Maria de Fatima Julieta Neto Mok (Baucau)
  • Ana Fernando Dias (Lautém)
  • Claudia Ximenes (Dili)
  • Evirilda Caminha (Dili)
  • Fildiana Elizabeth Gusmão de Oliveira (Dili)
  • francisca José da Cunha Magno (Dili)
  • Kathleen Fon Ha Tchong Goncalves (Dili)
  • Shechah Salem Sagran (Dili)
  • Ana da Costa Lobo (Dili)
  • Grasiela de Fátima Silla (Dili)
  • Suzana Leong da Costa (Dili).

Jornalista     : Osória Marques

Editora          : Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!