iklan

HEADLINE

MAPPF-parseiru dezenvolvimentu diskute planu prioridade ba tinan 2025

MAPPF-parseiru dezenvolvimentu diskute planu prioridade ba tinan 2025

Ministru Agrikultura, Pekuária, Peskas no Floresta (MAPPF), Marcos da Cruz. Imajen /Tatoli

DILI, 05 dezembru 2024 (TATOLI)–Ministeriu Agrikultura, Pekuária, Peska no Floresta (MAPPF) no parseiru dezenvolvimentu sira duskute planu prioridade sira ba tinan 2025.

Parseiru sira hanesan Uniaun Europeia, Australia no Estádio Unidu Amerika, Japaun no seluk tan kontribui finanseiramente no sai mós implementadór ba programa sira-ne’ebé aliña ho Governu hanesan mós “TOMAK” (To’os ba Moris Di’ak).

“Ohin, ita mai enkontru ne’ebé ita bolu dehan enkontru armonia entre Ministeriu Agrikultura, Pekuaria, Peska no Floresta ho parseiru dezenvolvimentu sira-ne’ebé durante ne’e hala’o setór haat ne’e,” iAgrikultura, Pekuaria, Peska no Floresta, Marcos da Cruz, hato’o ba jornalista sira hafoin enkontru ho parseiru dezenvolvimentu sira, iha Delta Nova.

Iha enkontru ne’e, atu diskute setór haat hanesan Agrikultura, Pekuaria, Peska no Floresta oinsá mak sira bele ajusta sira-nia programa ho Governu nian.

“Ohin, ita mai koa’lia atu reforsa liután koordenasaun di’ak ba iha tinan 2025 hodi dezenvolve setór sira-ne’e. Itá fahe informasun kona-ba saida mak halo durante tinan ida kona-ba koordenasaun no Komunikasaun nune’e mós reafirma ida-idak nia kompromisu ba tinan oin,” nia dehan.

Tuir Ministru, investimentu Agrikultura mak oinsá bele responde produtu lokál ba merkadu, garante kualidade konsumu populasaun no redús importasaun.

Husu kona-ba redusaun kona-ba redusaun Orsamentu Jerál Estadu ba iha 2025 bele responde ba planu prioridade oinsá atu garante seguransa alimentár, governante ne’e responde iha apoiou mós finanseiru ba iha ministériu hodi dezenvolve área prioridade sira.

Iha fatin hanesan, Embaixador Uniaun Europeia iha Timor-Leste, Marc Fiedrich, hateten importante apoiu finanseiru no planu sira aliña ho Governu ba tinan lima.

Husi apoiu finanseiru no apoiu parseiru dezenvolvimentu nian, nia fiar no enkoraja konsiderasaun ba fonte finanseiru sira hanesan Fundu Klima Verde no fasilidade ambiente globál no setór privadu sira no seluk tan ne’ebé jere hosi Governu.

Nia mós hateten, Governu tenke área ne’ebé prioridade maibé iha limitasaun ne’ebé fó impaktu ba dezenvolvimentu área sira atu parseiru bele komprende no tau esforsu ba iha prioridade.

Nune’e mós atu aumenta sustentabilidade hodi garante katak rezultadu sira ne’ebé hetan sustentan liu hosi rekursu umanu no materiál sira-ne’ebé aloka husi ministériu no parte interesadu sira-ne’e sei hamenus repete investimentu.

Estratéjia ida-ne’e mekanizmu koordenasaun mak sai liña xave ba diálogu nian, parseiru dezenvolvimentu hakarak esplora diskusaun armonizasaun ba tinan tomak nian.

Nune’e mós, reprezentate Embaixadór Austrália iha Timor-Leste, Edward Wilkinso, hateten kooperasaun entre Governu ho parseiru sira momentu ida importante atu serbisu hamutuk atu hadi’a koordenasaun polítika prioridade sira.

“Ita ko’alia kona-ba koordenasaun no otimiza rekursu sira,” nia hateten iha nia diskursu.

Nia hateten, parseiru dezenvolvimentu sira no sira-nia tékniku hahú sira-nia kompromisu ba iha tinan kotuk hodi hadi’a rezultadu kolaborativu sira.

Jornalista : Jesuína Xavier

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!