iklan

NASIONÁL, HEADLINE, POLÍTIKA

Lú Olo konsidera PR Horta nia diskursu la reflete ba realidade

Lú Olo konsidera PR Horta nia diskursu la reflete ba realidade

Eis-Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo. Imajen TATOLI/António Daciparu

DILI, 20 Maiu 2026 (TATOLI)—Iha ámbitu selebrasaun Restaurasaun Independénsia ba da-XXIV (20 Maiu 2002-20 Maiu 2026), Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta hateten iha nia diskursu la reflete ba realidade ne’ebé iha.

Eis-Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo, hateten istória hakerek ona no labele halo distruisaun ba istória nasionál.

“Prezidente Repúblika nia diskursu iha parte ida sala halo distruisaun istória Timor nian. Istória hatene sé mak restaura independénsia Timor-Leste nian. Momentu atuál PM Xanana Gusmão sei Prezidente eleitu no seidauk hetan tomada pose iha Tasi-Tolu, iha 20 Maiu 2002, ha’u duni mak fó tomada pose ba Prezidente Xanana hafoin nia hakna’ar-an hanesan Prezidente Repúblika,” Lú Olo dehan iha Tasi-Tolu, Kuarta ne’e.

Tan ne’e, atuál Prezidente Partidu FRETILIN ne’e konsidera katak diskursu PR Horta ne’e laloos.

Entretantu, Konstituisaun Artigu 77o define katak Prezidente-Repúblika antes hala’o kna’ar sei simu investidura husi Prezidente Parlamentu Nasionál nian no simu pose, tuir serimónia públika, iha deputadu no reprezentante órgaun-soberania sira seluk ninia oin.

Iha parte seluk, Diretór Ezekutivu FONGTIL, Inocêncio de Jesus Xavier hatutan,  diskursu balun reflete maibé balun la refleta, jeralmente ne’ebé ko’alia ona-ba konetividade oras ne’e sei iha problema hela.

“Ne’ebé, parte balun aseita maibé parte balun presiza halo melloramentu di’ak liután. Ita ko’alia kona-ba infraestrutura, bee sobu fatin-fatin, projetu internasionál kualidade laiha, halo tinan ida no tinan ida bee sobu, osan hira maka ba. Eletrisidade agora kontinua mate, mate iha Dili oras sia (9) no sanulu (10) nia laran, Governu sente di’ak hela. Ministru Obra Públika, Samuel Marçal promete fulan-Marsu bá-oin  ahi sei la mate más ahi kontinua mate no problema iha área saúde,” nia esplika.

Inocêncio subliña katak área saúde ne’e kolapsu, tanba ai-moruk nafatin menus, ema-nia vida ameasadu.

“Ita tenke halo reflesaun diskursu loron boot sira-ne’e, atu reprezentante duni povu ida-ne’e, povu marjinalizadu sira, inklui reziliente ne’e. Polítika sira ita halo la reziliente ida, projetu la garante nia sustentabilidade. Tinan 20-resin ita la konsege diversifika ita-nia ekonomia, ida-ne’e problema,” Inocêncio haktuir.

Tanba ne’e, nia informa, diskursu Prezidente Repúblika la reflete ba situasaun reál iha Timor-Leste.

Nia mós hateten katak Prezidente Repúblika mós tenke sai promotór garantia unidade nasionál no rekonsilia líder nasionál sira.

Iha biban ne’e, Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta hateten nia respeita opiniaun hosi Eis-Prezidente Lú Olo, maibé nia iha interpretasaun rasik kona-ba istória restaurasaun independénsia Timor-Leste nian.

Xefe Estadu dehan iha 20 Maiu 2002, Kay Xanana Gusmão mak lidera nasaun hanesan Prezidente Repúblika depoiz luta naruk ba ukun-an rasik.

Jornalista: Osória Marques

Editór: Xisto Freitas da Piedade

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!