DÍLI, 28 May 2026 (TATOLI) — Assosiasaun Movimentu Kablaki Timor-Leste (AMKTL) hateten katak mudansa klimátika daudaun ne’e sai ona hanesan dezafiu boot ida ba komunidade sira, liuliu to’os-na’in sira iha área rurál Timor-Leste.
Iha entrevista eskluziva ho Jornalista TATOLI, Prezidente AMKTL, Vicente Sarmento, ko’alia kona-ba impaktu mudansa klimátika ne’ebé komunidade sira senti daudaun ona, no mos kona-ba dalan ne’ebé bele adopta atu hasoru situasaun ne’e.
Tuir Vicente Sarmento, dezafiu boot liu ne’ebé komunidade no to’os-na’in sira enfrenta daudaun mak mudansa iha padraun tempu nian ne’ebé la bele halo predisaun.
“Iklima agora la hanesan uluk ona. Udan la tuir tan kalendáriu baibain no tempu manas naruk liu. Ida-ne’e halo to’os-na’in sira lakon referénsia tradisionál sira hodi komesa kuda. Tanba ne’e, produsaun menus, ai-han sai limitadu no afeta diretamente ekonomia uma-kain sira iha área rurál,” dehan nia.

Vicente mós esplika katak Sistema Agrofloresta (SAF) bele sai hanesan alternativa ida ne’ebé efetivu atu hasoru impaktu mudansa klimátika.
Nia salienta katak, sistema ne’e integra ai-horis ho produtu agríkola iha rai ida de’it, hanesan kafé, ai-fuan no ai-horis boot sira. Modelu ida-ne’e ajuda rai sai metin liu, tahan bee iha rai-laran no fó malirin ba ai-to’os sira durante tempu manas.
“Sistema Agrofloresta la’ós de’it di’ak ba ambiente, maibé bele ajuda mos to’os-na’in sira hetan rendimentu sustentável iha tempu naruk,” hateten nia.
Kona-ba bee-matan no mota sira ne’ebé komesa maran iha fatin balun, Vicente husu atu hametin jestaun bacias hidrográficas ho envolvimentu komunidade nian.
Nia dehan asaun preventivu tenke hahú husi komunidade rasik, liuhusi kuda ai-horis no du’ut iha área sira ne’ebé importante ba bee, atu nune’e rai bele absorve bee kuandu udan monu no prevene erozaun.
“Ita labele hein de’it to’o bee-matan maran ka mota naksobu mak foin halo intervensaun. Presiza hahú kedas husi agora,” dehan nia.
Nune’e mos, nia subliña importánsia atu hametin fila-fali Tara Bandu iha nivel komunidade hodi proteje floresta, rai no rekursu naturál sira.
Kona-ba apoiu ne’ebé presiza dadaun, Vicente Sarmento hateten katak komunidade sira seidauk hetan formasaun tékniku no asesu ba informasaun meteorolojia ho sufisiente.
“To’os-na’in sira presiza koñesimentu prátiku kona-ba téknika agrikultura ne’ebé adapta ba mudansa klimátika. Nune’e mos previzaun tempu tenke to’o lalais iha komunidade sira atu sira bele prepara an antes kuda,” nia dehan
Vicente hato’o mensajen ba juventude no komunidade tomak atu kontinua kuida ambiente no hadia relasaun ho natureza.
“Mudansa klimátika la’ós tan problema futuru nian — ita senti ona nia impaktu iha loron-ohin. Kuida ambiente, kuda ai-horis no jere fo’er ho di’ak la’ós de’it atu proteje natureza, maibé atu proteje ita-nia moris, ita-nia oan sira-nia futuru no seguransa ai-han iha Timor-Leste. Se ita la hahú ohin, aban bele tarde liu,” dehan Vicente.
Jornalista: Camilio de Sousa
Editór: Filomeno Martins




