DILI, 15 Jullu 2025 (TATOLI)—Vise-Primeiru-Ministru no Ministru Koordenadór Asuntu Sosiais no Ministru Dezenvolvimentu Habitasaun Komunitária, Mariano Assanami Sabino, hateten iha mandatu Governu Konstitusionál da-sia (IX) ida-ne’e sei hapara transferénsia pasiente ba rai-li’ur, nune’e labele dependénsia ba nasaun sira seluk.
“Ukun Governu Konstitusionál da-sia (IX) tenke hakotu ona transferénsia ba rai-li’ur. Se ita nafatin garante pasiente ba li’ur, ita lahatene nasaun ukun rasik-aan, ita lahatene jere ita-nia nasaun, ita dependente de’it ba nasaun seluk. La’ós povu ukun rasik-aan tanba hahan mós ita dependente, saúde mós dependente, buat hotu-hotu ita dependente, entaun ita-nia ukun rasik-aan para halo saida. Ita tama ba ASEAN, ita la’ós nasaun interiór ne’e sasukat ida ba saúde, la’ós Governu hotu-hotu tenke halo. Ita loke dalan ba investimentu maske ema seluk mak halo maibé garantidu katak ema labele sai,” Mariano Assanami hateten liuhusi nia diskursu, iha forum aprende no fahe kona-ba finansiamentu saúde ba kobertura universál saúde nian iha Timor-Leste, iha salaun Ministériu Finansas, Aitarak-Laran, ohin.
Nia esplika, Timor-Leste labele tama ASEAN nu’udár nasaun interiór, maske hasoru dezafiu maibé tenke esforsu-aan nafatin atu atinje ba planu sira-ne’ebé mak iha.
“Nu’udár Ministru Koordenadór ba asuntu saúde nian hotu, orienta katak ita labele tama ba ASEAN nu’udár nasaun interior. Aban-bainrua, iha enkontru sira, Primeiru-Ministru no Prezidente sira mai iha ne’e derrepente moras ita tula ho aviaun. Ne’ebé, ida-ne’e dezafiu ida-ne’ebé mak totalmente. Ha’u apoiu atu buat ne’ebé mak ita hatene halo, labele hanesan buat ne’ebé mak ita hatene halo finje lahatene, ita iha opozisaun ko’alia di’ak mak ita ukun,” nia dehan.
Nia husu ba Ministériu Saúde presiza halo koordenasaun di’ak ho ministériu relevante sira no kria mós sistema maneja baze dadus ba médiku no pesoál saúde sira, atu bele kontrola moras sira-ne’ebé mak iha munisipál sira, hodi fó informasaun liuhusi saúde preventiva.
“Husu ba Vise, tempu badak ita presiza tuur hamutuk atu halo koordenasaun, oinsà mak ita bele halo, ita bele check servisu ne’e, ita bele kontrola stunting ne’e. Iha ne’ebé, ita bele kontrola moras, peritu sira-ne’e iha ne’ebé ita fó liu informasaun saúde preventivu. Tanba, ita tenke iha ona estandár sentru espesialista ospitàl internasionál ne’ebé la’ós hein de’it ita-nia osan ne’e privadu ne’e investimentu. Entaun, nasaun ne’e tenke ba oin ona. ita sei hadi’a Hospitàl Nasionàl Guido Valadares (HNGV), uma rua ne’ebé mak Japaun fó apoiu, klinika sira iha munisípiu fó apoiu,” nia hateten.
Nia relata, Governu la’ós prepara kurativu de’it ba ema moras maibé fó ai-moruk sei fó efeitu atu oinsà mak bele halo kampaña atu ema labele moras no antesipa preventiva.
Asanami hateten, saúde mak sentru importante ba ema-nia moris halo buat hotu-hotu ba ema, ema mate tanba ema moras hela de’it atu halo dezenvolvimentu ne’e konsentra ba ema oinsá atu fó atensaun ba ema mak iha buat rua, ida mak saúde ba ema-nia vida no moris naruk, saúde di’ak para hodi util atu halo dezenvolvimentu.
Jornalista : Felicidade Ximenes
Editór : Cancio Ximenes




