DILI, 17 Abríl 2026 (TATOLI)—Asosiasaun Jornalista Timor-Leste Press Union (TLPU) no Asosiasaun Jornalista Timor Lososa’e (AJTL), sesta ne’e, hala’o enkontru ho Diretora IFJ rejionál Ázia Pasífiku, Jane Worthington, hodi hametin no promove liberdade imprensa ba servisu mundu jornalismu nian iha Timor-Leste.
Prezidente TLPU, Candido Alves, hateten ho prezensa husi IFJ nian bele tulun ona sira atu hato’o obstakulu sira hotu ne’ebé mak durante ne’e jornalista sira hasoru.
“Tanba asosiasaun sira sai hanesan mahon ba mídia, entaun sira tenke hato’o duni obstakulu hirak ne’e ba IFJ atu fó solusaun, rezolve hamutuk hodi kontinua promove liberdade imprensa iha mundu jornalizmu,” Prezidente TLPU ne’e informa durante enkontru ho Diretór IFJ, iha Hotel Timor, ohin
Durante enkontru ne’e, dirijente asosiasaun sira inklui membru sira hato’o obstakulu kona-ba limitasaun liberdade imprensa husi Governu, sosiedade, saláriu mínimu, oinsá eleva kapasitasaun rekursu umanu liuhusi formasaun no seguransa dijitál.
“Dalaruma jornalizmu sira-nia produtu ladun efetivu tanba menus investigasaun ne’ebé kle’an, maibé ida-ne’e dalaruma la’ós menus husi koñesimentu, maibé tanba limitasaun husi fonte no jornalista sira tauk atu hetan torturasaun,” nia dehan.
Nia konsidera, tanba servisu jornalista ne’e profisionál, maibé sira mós presiza iha seguransa ba sira-nia an, nune’e jestór mídia sira tenke garante ho di’ak, fó saláriu ne’ebé dignu tanba sira mós presiza atu uza ba nesesidade.
Asosiasaun nia odamatan nakloke ba mídia sira-ne’ebé sente hetan obstakulu ka limitasaun ba liberdade imprensa, tanba asosiasaun sira-ne’e sai mahon ba mídia no jornalista sira.
“Tanba ne’e, ita tenke servisu hamutuk atu eleva ita-nia uniaun sai forte hodi hasoru obstákulu no kombate liberdade imprensa,” nia hateten.
Iha biban ne’e, Diretora IFJ rejionál Ázia Pasífiku, Jane Worthington, hatetan nia prezensa iha ne’e hanesan delegasaun ida-ne’ebé hola parte iha jornalista IFJ iha Austrália no sira-nia prezensa servisu hamutuk ho traballadór timoroan, mídia no ema hotu, presiza hamutuk hanesan asosiasaun ida.
“Ostakulu ne’ebé jornalista tenke luta mak liberdade imprensa, no ita promove ba demokrasia inklui independénsia jornalizmu nian,” nia dehan.
Bainhira instituisaun mídia la hetan fundu ka ladun hetan atensaun husi Governu ne’e kondisaun problemátiku ida, tanba la’ós akontese de’it iha Timor maibé sempre akontese mós iha nasaun seluk hanesan Pakistaun, Srilanka, tanba sira-nia Governu hili de’it mídia ne’ebé sira prefere atu fó subsídiu enkunatu seluk laiha, entaun sira-ne’e hakdasak lahatene ninia pozisaun.
“Entaun ami labele fó apoiu kona-ba finanseiru ne’ebé jornalista sira hasoru, maske sira mós sente preokupa ho obstakulu ne’ebé jornalista sira hasoru,” nia hateten.
Tamba ne’e, nia sujere atu garante saláriu tenke halo mapeamentu no dokunentasaun, survei anonimu vizita mídia atu bele hetan evidénsia ho eskalaun ne’ebé boot, tanba dalaruma iha mídia balun selu di’ak no balun selu ladi’ak entaun tenke servisu hamutuk.
IFJ solisita asosiasaun mídia tenke servisu hamutuk ho KSTL
Aleinde e’e, nnia mós rekomenda ba asosiasaun jornalista sira tenke servisu hamutuk ho KSTL atu garante seguransa no direitu jornalista nian iha servisu fatin.
“Enkuantu ohin asosiasaun sira propoin formasaun ne’e mídia-na’in nsira mós presiza halo formasaun ba ninia jornalista sira liuliu seguransa dijitál, tanba nesesidade ba reportajen investigativu ne’e importante tebes. Maibé bainhira mosu limitasaun husi fonte balun, ita-boot sira presiza brani. Karik, ita-boot sira la defende ita-boot sira-nia profisaun entaun ita-boot sira bele lakon,” nia dehan.
Dijitál seguransa sempre iha mudansa hanesan iha mídia balun halo informasaun falsu sein iha investigasaun kle’an, entaun seguransa dijitál ne’e sempre mudansa ho maka’as loos,
Jornalista : Alexandra da Costa
Editór : Cancio Ximenes




