iklan

DILI, HEADLINE

SEAK Koopera Ho UNESCO Jakarta Iha Prosesu Levantamentu Dadus Ba Relatóriu Konvensaun

SEAK Koopera Ho UNESCO Jakarta Iha Prosesu Levantamentu Dadus Ba Relatóriu Konvensaun

Diretór Jerál Arte no Kultura, Manuel Ximenes Smith. Imajen: Nelia Fernandes

DILI, 03 dezembru 2019 (TATOLI)—Diretór Jerál Arte no Kultura, Manuel Ximenes Smith, infoma Sekretáriu Estadu Arte no Kultura (SEAK) koopera ho Organizasaun Nasaun Unida ba Edukasaun, Siénsia no Kultura (UNESCO, sigla inglés) Jakarta atu fó asiténsia no organiza kona-ba oinsá fó apoiu tékniku ba prosesu levantamentu dadus ba relatóriu konvensaun 2005 kona-ba proteje no promove diversidade espresaun kulturál.

“Prosesu levantamentu sira ne’e la’o to’o iha fulan abril no entanto ita-nia ekipa traballu la’o. Ita mós husu asisténsia UNESCO Jakarta atu bele haree kona-ba relatóriu ne’ebé sei prepara husi ita-nia ekipa ida ne’e,” dehan Diretór Jerál Arte no Kultura, Manuel Ximenes Smith, ba Ajénsia TATOLI liuhusi entrevista iha nia kna’ar fatin, Avenida de Portugal, Dili, ohin.

Nia hatutan, relatóriu ne’e importante tebes iha konvensaun 2005 foin hahú halo ratifikasaun iha 2016 maibé foin implementa. Ida ne’e, nia dehan, hanesan espasu primeiru ba Timór atu hahú ona katak bainhira relatóriu ita hatama ona ba iha abril 2020 signifika Timor-Leste mós prepara ona atu haree elementus ne’ebé maka bazeia ba dadus no sei bele mós ratifika.

Tanba ne´e, nia dehan, SEAK serbisu hamutuk ho SEKOMS (Sekretáriu Estadu ba Komunikasaun Sosiál) no Natcom ka KNTLU (Komisaun Nasionál Timor-Leste ba UNESCO), haruka funsionáriu na’in haat ba partisipa iha formasaun kontinuasaun UNESCO Jakarta hodi ba partisipa programa Training of Training ne’ebe foka liu ba iha konvensaun 2005 kona-ba proteje no promove diversidade espresaun kulturál.

Entretantu, nia haktuir, Governu Timor-Leste liuhusi Parlamentu Nasionál aprova ona konvensaun tolu iha 2015 mak hanesan konvensaun UNESCO 1972, konvensaun UNESCO 2003 no mós konvensaun UNESCO 2005.

“Konvensaun 1972 ko’alia kona-ba Protesaun ba patrimóniu mundiál, kulturál no naturál. Iha Konvensaun 2005 ko’alia kona-ba Protesaun no Promosaun ba diversidade espresaun kulturál no 2003 kona-ba salva-guarda ba patrimóniu, kulturál imateriál,” nia sublina.

Agora dada’uk, nia dehan, Timor-Leste prepara serbisu ba konvensaun 2005 ne’ebé ninia kontinuasaun halo formasaun ba funsionáriu ba iha instituisaun relevante no mós parseiru dezenvolvimentu sira, durante iha loron haat nia laran hahú iha 2 dezembru no ramata iha 6 dezembru.

Iha parte seluk, nia esplika, iha formasaun ida ne’e ita estabelese ona ekipa serbisu ba Quardenal Periodic Report (QPA) ne’ebé hamahan aan iha konvensaun UNESCO 2005.

“Sira-nia serbisu atu buka kona-ba informasaun ka atividade ne’ebé durante ne’e ministériu relevante sira implementa tiha ona. Ezemplu, ita ko’alia kona-ba atividade kulturál, politíka ba kultura média diversidade indústria kreativa, espresaun kulturál no mós partisipasaun feto ba iha atividade indústria kreativa soru na’in sira no mós atividade kulturál sira seluk,” nia dehan.

Nia realsa, formasaun ida ne’e halo atu bele hateten katak normalmente atividade ne’ebé implementa ne’e, kabe ba iha konvensaun UNESCO 2005.

“Horseik ita estabelese ona ekipa serbisu ne’ebé kompostu husi SEAK, SEKOMS no Natcom. Dokumentu ne’ebé hanesan fó responsabilidade ba ekipa refere atu prepara serbisu ne’ebé hahu. Depois formasaun durante loron ha’at ne’e sira mós komesa halo serbisu hahu iha fulan janeiru 2020 no haree kona-ba subvensaun relatoriu ne’ebé deadline iha fulan abril tinan 2020,” nia informa.

Tanba ne´e, nia husu ba ministériu relevante ne’ebé hola parte iha ekipa trabalhu no sira ne’ebé hola parte iha formasaun ida ne’e presiza iha kooperasaun no komunikasaun di’ak atu fó apoiu infomasaun ne’ebé liga ba atividade kulturais ne’ebé kada Ministériu ne’ebé implementa tiha ona.

Nia akresenta, SEAK serbisu hamutuk ho UNESCO Jakarta no sira haruka peritus na’in rua husi UNESCO Moe Chiba no Daryl ne´ebe sira-nia serbisu foka liu kona-ba QPR ne’e rasik.

Ho nune´e, sira-nia serbisu atu fó ona formasaun haree ba oinsá ekipa ne’e bele hahú halo prosesu levantamentu, hodi haree kona-ba informasaun sira ne’ebé durante loron haat nia laran sira hetan.

“Ne’e sei fahe ba ekipa traballu no sira sei esforsu sira-nia aan para oinsá bele hetan koñesimentu di’ak atu bele intende didi’ak kona-ba formasaun ida ne’e tanba formasaun ida ne’ebé tempu limitadu no ita ejize nia serbisu ne’ebé kualidade durante fulan haat nia laran entaun sira tenke esforsu aan ba,” nia dehan.

Jornalista : Nelia Fernandes

Editór        : Rafy Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!