DILI, 07 janeiru 2022 (TATOLI)— Diretora Jerál Prestasaun Saúde, iha Ministériu Saúde, Odete da Silva Viegas, informa, Laboratóriu Nasionál Saúde (LABNAS) haruka ona amostra hamutuk 11 ba Doherty Institute, University of Melbourne, Austrália hodi analiza ka teste variante Omicron.
“Ita haruka ona amostra ba laboratóriu Austrália hamutuk 11, no teste sira nia durasaun semana rua, maibé ita mós husu ba pilár lima atubele prosesa lalais. Nune’e ita espera katak iha tempu badak rezultadu bele to’o iha ita-nia liman,’’ Diretora Jerál Odete, hateten ba jornalista sira iha Salaun Delta-Nova, sesta ne’e.
Notísia Relevante: Desmantela CIGC, Xefe Governu husu públiku kuidadu-an hosi variante Omicron
Nia dehan, razaun haruka amostra ba analiza tanba kazu variante omicro iha nasaun viziñu sira nia númeru sa’e maka’as. Nune’e MS aplika vasina doze datoluk atu hasa’e ema nia imunidade hodi prevene moras ne’e.
“Ami implementa vasina doze datoluk ne’e atu prevene moras Omicron ne’ebé mak daudaun ne’e sirkula ona iha Indonézia no Austrália,” nia akresenta.
Hodi hatutan: “Entaun vasina datoluk ne’e ita uza ba ema ne’ebé mak simu ona vasina doze dahuluk no daruak iha posibilidade atu simu tan datoluk. Tanba provavelmente ita-nia rain mós kazu omicron iha, maibé ita sei hein teste genome sequencing ne’ebé mak ita haruka ba iha Austrália,’’Nia informa.
Organizasaun Mundial Saúde (OMS) deklara ona variante Omicron dezenvolve an lalais liu bae a atu hetan moras tanba kompara ho variante Delta ne’e, omicron daet hosi ema id aba ema seluk ne’e lalais liu.
Tuir evidénsia ne’ebé mak OMS haree katak iha Afrika do Súl, iha variante Delta iha ninia daer ne’e kiik, maibé agora dadudaun ida ne’ebé da’et lais liu mak variante Omicron, maibé sei iha estudu nia laran.
Notísia Relevante: Variante Omicron da’et lalais liuhosi ema ida ba ema seluk
Jornalista : Felicidade Ximenes
Editór : Florencio Miranda Ximenes