iklan

EKONOMIA, HEADLINE

Tuir planu Timor GAP, E.P halo produsaun gás dahuluk iha tinan 2030

Tuir planu Timor GAP, E.P halo produsaun gás dahuluk iha tinan 2030

Prezidente ANPM, Florentino Soares Ferreira. Imajen Tatoli/Francisco Sony

DILI, 06 jullu 2022 (TATOLI)-Prezidente Autoridade Nasionál Petróleu no Minerál (ANPM), Florentino Soares Ferreira, hateten, tuir planu Timor Gás no Petróleu, Empreza Públika (Timor GAP, E.P) sei halo produsaun gás dahuluk iha tinan 2030.

“Tuir planu, Timor GAP iha tinan 2030 bele halo produsaun dahuluk ba gás iha ne’ebá, entaun hela tinan-ualu, maibé depende mós ba diskusaun agora no konkordánsia hosi Governu rua (Timor-Leste no Austrália) ein termu planu dezenvolvimentu, bainhira ita konkorda planu dezenvolvimentu ne’e, bele dehan tinan ida-ne’e ami ramata diskusaun kona-ba enkuadramentu legál, fiskál, reguladora no tinan ne’e ramata bele asina Production Sharing Contract (PSC) hodi ita tama kedas ba aprezentasaun konseitu no planu dezenvolvimentu ba kampu,” Prezidente ANPM hateten liuhosi konferénsia imprensa iha auditóriu ANPM, Aitarak-laran, kuarta ne’e.

Notísia relevante: ANPM iha alvu tinan ne’e kompleta enkuadramentu legál-fiskál Greater Sunrise

Bainhira enkuadramentu legál, fiskál, reguladora aprova ona entre fulan-neen to’o tinan-ida, signifika iha tinan 2023 bele hahú ona.

“Timor-Leste bele fura tan posu foun balun, konstrusaun, dada kadoras, planta LNG. Entaun tinan-ualu konstrusaun ne’e bele finaliza. Ida-ne’e bele dehan menus hosi tinan-10, bele mós empreza aselera oituan tanba aproveita presu gas mundiál di’ak tebes, sira hakarak aproveita merkadu ida-ne’e, entaun sira hamenus ba tinan-lima, maibé depende,” nia akresenta.

Tuir Florentino, normalmente dezenvolvimentu iha upstream lori tempu tinan-rua to’o tolu, maibé tanba kampu ne’e gás, maka tenke halo dezenvolvimentu ba infraestrutura gás ka kadoras atubele dada mai iha rai-laran, hafoin presiza mós dezenvolve planta LNG.

“Ita ko’alia Greater Sunrise, ita tau ses tiha diskusaun sira ne’ebé mak agora iha, karik ita aprova kontratu ka konseitu planu dezenvolvimentu no ita sei sura, presiza halo previzaun, signifika posu sira iha ne’ebá ne’e posu tuan ona dezde tinan 1974, posu dahuluk ne’ebé ita halo deskoberta mai iha tinan klaran halo perfurasaun ba posu balun to’o iha tinan 1997,” nia esplika.

Besik tinan-50 posu sira ne’e eziste maibé seidauk dezenvolve, tanba ne’e tenki haree fali integridade hosi posu sira ne’e ida-idak.

“Karik balun bele taka hafoin fura fali posu foun, bele lori tinan-ida to’o rua, ita halo teste hafoin ita hatuur plataforma ne’e bele lori tinan-rua, ita hatuur kadoras bele lori to’o tinan-rua, depende ba estudu kadoras ne’ebé iha tanba distánsia no oinsá hatuur kadoras iha tasi okos, planta LNG no buat sira ne’e bele la’o ein paralelu depende de’it proposta,” nia dehan.

Notísia relevante: Kapitál Fundu Petrolíferu to’o 31 marsu atinje biliaun $19,12

Biban ne’e, Prezidente ANPM husu Governu tenki kuidadu jere fundu petrolíferu ho montante atuál biliaun $18, ne’ebé daudaun iha hodi hein substituisaun rezerva.

“Ita deskobre tan mina hosi kampu sira seluk, enkuantu Greater Sunrise mós ita diskute daundaun, ne’ebé ita tenki kuidadu tempu ida períodu krítiku ne’e hosi agora to’o 2030, dentru dékada ida-ne’e maka ita bele deskobre tan kampu mina balun hodi aumenta tan reseita ba fundu petróleu no deskobre tan iha atividade mineiru hodi hatama osan ba fundu petróleu. Ita sei halo esforsu hela, entaun ita mós tenke kuidadu jere osan ne’ebé agora iha fundu petrolíferu,” nia fó hanoin.

Jornalista   : Antónia Gusmão

Editora       : Julia Chatarina

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!