ERMERA, 16 maiu 2023 (TATOLI)--Ministru Obra Públika (MOP), Abel Pires da Silva, akompaña hosi Prezidente Autoridade Ermera, Eusébio Salsinha, no Administradór Ainaro, Leovigildo Amaral Pereira, halo lansamentu fatuk dahuluk ba reabilitasaun estrada ligasaun postu administrativu Letefoho, munisípiu Ermera bá postu administrativu Hatubuilico, minisípiu Ainaro.
Ministru Obra Públika, Abel Pires da Silva, konsidera estrada ligasaun ne’e importante tebes tanba bele ajuda populasaun hala’o atividade bá-mai, liu-liu iha vida negósiu.
“Estrada ne’e sei fasilita atividade lubuk ida hanesan negósiu, agrikultura, turizmu no seluk tan. Nu’udar Ministru Obra Públiku orgullu tebes hodi hato’o progresu ba estrada sira,” Ministru hateten durante serimónia lansamentu iha Ermera, tersa ne’e.
Notísia relevante : MOP normalizasaun ona ponte kotu iha Atara Atsabe
Molok hatuur fatuk dahuluk, lia-na’in sira hosi Postu Letefoho hala’o uluk kultura nu’udar tradisaun timor-oan nian.
Nune’e, governante ne’e husu ba populasaun no Autoridade lokál sira atu koopera ho Governu no Empreza ba prosesu tomak to’o finaliza projetu estrada.
Iha biban hanesan, Reprezentante Banku Mundiál, Maria Isabel hato’o parabéns ba Governu no timor-oan hotu liu-liu Ermera no Ainaro.
“Banku Mundiál nia mehi mak iha mundu ne’ebé laiha ema ida mak moris iha mukit no probreza nia laran. Dezenvolvimentu infraestrutura sai hanesan instrumentu forte ne’ebé mak ita bele utiliza hodi hamenus mukit no kiak, hasa’e rendimentu no ba dezenvolvimentu ekonomia”, Reprezentante Banku Mundiál akresenta.
Banku Mundiál mós sente orgullu tanba hosi projetu estrada ida-ne’e bele aumenta asesu komunidade nian ba merkadu inklui serbisu bázika prinsipál sira, nune’e bele hadi’a kondisaun moris populasaun nian no fornese servisu ba setór sira seluk hanesan turizmu no agrikultura.
Prezidente Autoridade Ermera, Eusébio Salsinha, lori povu Ermera hato’o agradese ba Governu no konsidera inisiativa ne’e nu’udar kompromisu Governu iha setór Infraestrutura.
“Konsidera katak ho estrada ne’ebé di’ak bele fasilita liután populasaun atu hala’o vida”, nia otimista.
Projetu ne’e finansia hosi orsamentu empréstimu hosi Banku Mundiál ho valór $25.540,405.33, ne’ebé sei ezekuta hosi empreza China Civil Engineering Construction Cooperation (CCECC). Projetu ne’e hala’o durante fulan-22 (tinan-rua), ho distánsia kilómetru 18.
Jornalista : Antónia Gusmão
Editora : Julia Chatarina