iklan

NASIONÁL

AMRT no eskola sira lansa broxura istória luta hasa’e nasionalizmu estudante 

AMRT no eskola sira lansa broxura istória luta hasa’e nasionalizmu estudante 

Muzeu Rezisténsia Timorense (AMRT) hamutuk ho ensinu báziku primeiru, segundu no terseiru siklu inklui ensinu sekundáriu kompostu husi eskola CAFE, Eskola Akadiruhun, Eskola Faról no Eskola Portugés Dili (EPD), lansa broxura "Istória Luta Libertasaun Nasionál" iha selebrasaun Loron Internasionál ba Labarik. Imajen TATOLI/Osória Marques

DILI, 19 Juñu 2026 (TATOLI)–Arkivu no Muzeu Rezisténsia Timorense (AMRT) hamutuk ho ensinu báziku primeiru, segundu no terseiru siklu inklui ensinu sekundáriu kompostu husi eskola

Sentru Aprendizajen no Formasaun Eskolár (CAFE-sigla portugeza), Eskola Akadiruhun, Eskola Faról no Eskola Portugés Dili (EPD), lansa broxura “Istória Luta Libertasaun Nasionál” iha selebrasaun Loron Internasionál ba Labarik.

Lansamentu ne’e ho objetivu atu hametin estudante sira-nia komprensaun kona-ba istória luta libertasaun nasionál no hametin sentimentu nasionalizmu ba rai doben Timor-Leste.

Diretór Ezekutivu AMRT, Jorge Alves “We Moris”, hateten atividade ne’e importante atu fó oportunidade ba labarik sira atu komprende istória luta no prepara sira sai lideransa futuru nasaun nian.

“Labarik sira mak aban-bainrua sei sai profesór, líder, emprezáriu no matadalan ba povu no nasaun. Tanba ne’e, AMRT hamutuk ho eskola sira organiza atividade ida-ne’e atu memoriza no hatudu filafali istória Timor-Leste ba jerasaun foun,” Jorge dehan ba jornalista sira salaun AMRT, Sesta ne’e.

Tuir nia, antes lansamentu broxura, estudante sira partisipa iha sessaun teatru no aprezentasaun kona-ba istória Timor-Leste hahú husi tinan 1975 to’o dezenvolvimentu no futuru nasaun nian.

Jorge esplika katak broxura ne’e prepara iha lian tetum no portugés, tanba língua portugeza konsidera hanesan parte identidade no língua rezisténsia Timor-Leste nian. Konteúdu broxura ne’e inklui informasaun importante kona-ba istória luta no lideransa nasaun nian atu ajuda estudante sira komprende di’ak liután prosesu konstrusaun Estadu Timor-Leste.

Iha fatin hanesan, Koordenadór Gabinete Unidade Kurríkulu Nasionál Ministériu Edukasaun, João Maupelo, hateten istória iha papél importante iha formasaun karakter no nasionalizmu estudante sira-nian.

“Ita presiza ajuda ita-nia oan sira komprende prosesu luta pasada nian tanba esperiénsia sira-ne’e bele sai hanesan lisaun importante atu forma karakter, nasionalizmu no responsabilidade ba futuru,” João dehan.

Nia akresenta katak kurríkulu foun edukasaun la fó prioridade de’it ba aprendizajen teórika, maibé mós promove esperiénsia pratika liuhusi vizita ba muzeu no fatin istóriku sira atu estudante sira bele sente no komprende direta realidade istória nasaun nian.

João hateten tan katak abordajen ne’e sei ajuda estudante sira dezenvolve kriatividade, pensamentu krítiku, kapasidade investigasaun no inovasaun ne’ebé importante ba dezenvolvimentu nasaun iha futuru.

Atividade ne’e ramata ho vizita ba espozisaun permanente iha Muzeu Rezisténsia Timorense, ne’ebé espoin dokumentu, fotografia no artefaktu istóriku sira kona-ba luta libertasaun nasionál Timor-Leste nian.

Jornalista: Osória Marques

Editór: Xisto Freitas da Piedade

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!