OÉ-CUSSE, 17 fevereiru 2024 (TATOLI)—Governu liuhosi Ministériu Edukasaun (ME) hamutuk ho Komisaun Funsaun Públika (KFP), sesta (16/02), fó pose ba profesór sira hamutuk na’in-264 iha Rejiaun Administrativa Espesiál Oé-cusse Ambeno (RAEOA) ba ingressu espesiál rejime karreira dosente.
Profesór sira kompostu hosi feto 129 no mane 135, mai hosi ensinu pré-eskolár na’in-11, ensinu báziku na’in-222, ensinu sekundáriu na’in-22, ensinu tékniku vokasionál na’in-haat no ensinu rekorrente na’in-lima.
Iha diskursu, Ministra Edukasaun, Dulce de Jesus, hateten, tomada pose ba profesór kontratadu sira bazeia ba dekretu-lei númeru 31/2023, katak profesór sira prienxe kritéria hodi tama ona ba ingressu espesiál rejime karreira dosente nian.
“Imi bele sente orgullu ba imi-nia an rasik, ba imi-nia dedikasaun tempu naruk ona ba Ministériu Edukasaun, tanba ne’e bainhira tama ona ingressu espesiál, agora ba ona grau C iha rejme karreira dosente,” Ministra hato’o durante serimónia pose iha otél Ambeno Oé-cusse.
Notísia relevante: Profesór kontratadu 259 hosi Oé-Cusse elejivel ba ingresu espesiál
Jerálmente iha territóriu nasionál iha kontratu ho ME maibé liuhosi dekretu-lei númeru 31/2023, promulga hosi Prezidente Repúblika iha maiu 2023, iha profesór 4.000-resin maka tama ingressu espesiál no daudaun sai profesór iha ME ho estatutu hanesan profesór ho grau C.
“Ha’u kontente imi-nia problema rezolve ona, katak imi sei simu saláriu fulan-fulan tuir oráriu, no imi agora metin ona iha sistema no hetan kondisaun sira-neʼebé merese duni. Imi-nia moris la’o ho seguru ona, nune’e agora halo favór konsentra ba kria relasaun respeitozu ho membru, komunidade no relasaun domin ho imi-nia estudante sira hodi promove sira-nia susesu,” nia akresenta.
Iha biban hanesan, Prezidente Komisaun Funsaun Públika (KFP), Agostinho Letêncio de Deus, konsidera serimónia pose ne’e nu’udar pasu importante hosi polítika IX Governu ba reforma rekursu umanu iha parte setór edukasun, ne’ebé refleta programa esensiál sira iha mandatu IV KFP, liu-liu hatudu funsionamentu imediata administrasaun iha RAEOA.
Desizaun ba ingressu ne’e konstitui istória ida iha jestaun ba karreira dosente no iha aperfeisoamentu funsaun públika nian iha ámbitu edukasaun.
Aleinde ne’e, esperiénsia ne’e sai mós hanesan referénsia atu KFP bele mantein kontaktu ho setór sira seluk hanesan saude, agrikultura, estatál, no instituisaun relevante sira, liu-liu sei serbisu besik liután ho Autoridade RAEOA ba melloramentu no dezenvolvimentu profisionalizmu forsa traballu iha kada setór.
“Hafoin tinan barak iha situasaun inserteza nia laran ba profesór kontratadu sira, na’in-246 hetan oportunidade atu ingressu iha karreira nu’udar dosente tuir rekizitu legál sira hanesan kualifikasaun akadémika, avaliasaun dezempeñu no rekizitu sira seluk tanba tuir estatutu karreira dosente nian,” nia katak.
Nune’e, ingressu espesiál l nu’udar rezultadu dahuluk hosi serbisu hamutuk entre ME no KFP, tanba ekipa téknika konjunta ida mak verifika kondisaun sira ba ingressu espesiá.
“Ohin, pela primeira vez, ita utiliza sistema eletrónika hodi fó pose ba profesór foun sira iha grau C, tanba programa eletróniku ida-ne’e aliña ho programa IX Governu Konstitusionál no KFP avansa ho implementasaun ba governasaun eletrónika,” Prezidente KFP orgullu.
Daudaun, laiha tan nesesidade atu halo impresaun ba dokumentu kona-ba termu pose no asinatura ema ida-idak nian bazeia ba sistema ne’ebé dezenvolve hosi KFP, dosente sira asina dijitalmente termu pose hosi sira-nia telemóvel eh liuhosi komputadór rasik,” nia informa.
Notísia relevante : Profesór kontratadu 4.019 sei tama iha ingresu espesiál
Prezidente Autoridade RAEOA, Rogério Tiago Lobato, konsidera serimónia ohin nu’udar konkretizasaun serbisu hamutuk entre ME, KFP no Autoridade RAEOA, espesífikamente Sekretária Regionál Edukasaun no Sosiál.
Tuir nia, momentu ne’e hanesan dezafiu boot ida, ne’ebé ema hotu enfrenta maibé konsege ultrapasa tanba iha tempu ida dabak tebes, Autoridade RAEOA foin simu pose iha loron 31 janeiru ne’e, seidauk halo fulan-ida, konsege rezolve problema profesór sira iha Oé-cusse.
“Ida-ne’e responsabilidade boot ba imi hanesan profesór tenke hatene imi-nia responsabilidade no misaun bainhira asume knaar hanesan profesór, tanba sai profesór atu hanorin ema sai matenek,” nia tenik.
Jornalista : Abílio Elo Nini
Editora : Julia Chatarina





