DILI, 19 dezembru 2024 (TATOLI)—Reitór Universidade Nasionál Timor-Lorosa’e (UNTL), João Soares Martins, hateten parte estrutura sei relata kaixa osan husi estudante ba Konsellu Jerál.
Membru Konsellu Jerál UNTL nomeadu liuhusi desizaun Konsellu Ministru tuir artigu da-19 husi dekretu-lei númeru 16/2010, loron 20 outubru, kompostu husi Dulce de Jesus Soares, Ministra Edukasaun ne’ebé reprezenta Governu, Alberto Carvalho Araújo, hanesan membru ne’ebé nu’udar Personalidade méritu no rekoñesidu iha setór privadu no Padre Acácio Domingos de Castro, hanesan Prezidente Konsellu Jerál UNTL.
“Ha’u konkorda ho Ministru Ensinu Superiór Siénsia no Kultura, José Honorio da Costa Pereira Jerónimo kona-ba estudante nia preokupasaun ba kaisa osan. Sira husu UNTL kona-ba kaisa osan $20, ne’ebé ami la aprenzenta iha Parlamentu Nasionál. Ida-ne’e ami sei relata ba Konsellu Jerál, tanba ne’e tuir estatutu, Reitór bele presta relatóriu. Universidade laiha obrigasaun atubele presta nia konta ba estudante, sira mai atu apreende la’ós sira mai buka tuir osan. Iha órgaun ida-ne’ebé sei haree,” Reitór UNTL informa hafoin serimónia graduasaun UNTL ba dala-XXXI, iha Sentru Konvensaun Dili (CCD, sigla portugés), kinta ne’e.
Reitór hato’o kestaun ne’e tanba Asosiasaun Akadémika Estudantíl UNTL iha semana kotuk hato’o preokupasaun kona-ba kaisa osan ne’ebé durante ne’e estudante sira kontribui.
Notísia relevante : MESSK prefere estudante lori Reitór UNTL bá CAC bainhira iha evidénsia forte
Reitór dehan, karik Ministériu Finansa karik iha deskonfia ruma ba Reitór, Vise, Pro-Reitór, inklui estrutura UNTL seluk halo má jestaun no halo korrupsaun karik bele hato’o keisa.
“Ita-nia sistema funsiona, ita-nia Komisaun Antí-Korrupsaun (CAC, sigla portugés) no Tribunál loke odamatan, nune’e bele aprenzenta faktu hodi bele halo investigasaun, la’ós naran ko’alia halo korrupsaun, abaixu Reitór, Profesór, Doutór mafiozu, ida-ne’e ha’u hanoin la’ós dalan di’ak hodi solusiona problema,” nia lamenta.
Nia haktuir, estudante sira xave Reitór nia odomatan hodi halo Reitór rasik labele halo serbisu durante loron-tolu.
“Ami husu Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL) nia ajuda hodi loke odamatan mak bele asina diploma, nune’e ohin realiza graduasaun. Tanba ne’e, agradese ba PNTL. Ha’u-nia alin-oan sira halo protestu ne’e livre, ema hotu-hotu garantidu iha Konstituisaun, garantidu iha konduta UNTL nian durante halo maneira ne’ebé pasífiku duni, la’ós kria anarkismu, kria bandalizmu no piór liután xave odamatan Reitór nian tau korrente. Ha’u espera ida-ne’e hanesan último vez no sei la akontese tan,” Reitór tenik.
Nia dehan, ema hotu iha liberdade espresaun hodi hato’o opiniaun maibé tenke respeitu dignidade umana. Autonomia kampu iha estatuta UNTL ne’ebé temi iha artigu 6-10, ne’ebé ko’alia kona-ba kestaun pedagojia, siénsia no jestaun administrasaun Finansa.
“Iha autonomia ne’e la dehan ita trata ema, insulta ema, no xave odamatan. Autonomia fó ita atu halo diskusaun livremente no espresa ita-nia sentimentu no polítika maibé tenke dentru regra UNTL. Espera ita bele uza autonomia kampu hodi promove diskusaun krítiku sira hodi nune’e kontribui ba siénsia iha ita-nia país. Ha’u prefere mai ita ko’alia de’it do que halo press conference ne’e sei la halo buat ida. Iha limitasaun maibé tuur hamutuk hodi ko’alia de’it bele rezolve neineik,” akadémiku ne’e katak.
Tuir João Soares Martins, nasaun demokrátiku bele halo kritériu no protestu maibé labele halo tuir ema ida nia hakarak hodi fera regra no norma demokrátiku ne’ebé eziste iha país ida-ne’e.
“Sira bele ko’alia ho fakuldade por a caso estudante hotu-hotu iha fakuldade nia okos. Entaun sira bele aprenzenta no dekanu ho nia Vise mak hato’o mai Reitór tuir mekanizm UNTL nian tanba ita iha fakuldade, nune’e Vise ne’ebé bele relata ba tanba tuir irarkia,” nia hato’o.
Jornalista : Osória Marques
Editora : Julia Chatarina




