OEKUSI, 04 Marsu 2026 (TATOLI) – Prezidente Autoridade Rejiaun Administrativa Espesiál Oekusi Ambeno (RAEOA), Régio da Cruz Salu, klarifika ba públiku kona-ba karta ofisiál ne’ebé Governu Sentrál atribui ba Autoridade RAEOA nu’udar estrutura tranzitória, katak sei laiha ezonerasaun (re-estruturasaun) ba estrutura tranzitoria maibé Governu sei halo reajustamentu de’it hodi aumenta Sekretáriu Rejionál na’in-tolu.
Notísia relevante:PA RAEOA simu ona karta husi Governu, mandatu sei termina iha 31 Marsu 2026
Razaun, tuir Autoridade Oekusi-oan ne’e, tanba antes Governu Sentrál liuhusi entidade tutelada no superintendente RAEOA, Primeiru-Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão, entrega karta ofisiál ida ba Autoridade RAEOA, katak mandatu estrutura tranzitória RAEOA sei termina iha loron 31 Marsu 2026 ne’e.
“Ha’u deklara iha ne’e, katak fulan-Marsu ida-ne’e remata, tuir karta ne’ebé mai husi Governu Sentrál, karta ne’e la’ós karta ezonerasaun. Maibé, karta ne’e mai, atu informa ba ita, katak iha loron 01 Abríl 2026, hahú estrutura definitivu, ho reajustamentu de’it; laiha ezonerasaun,” nia hateten perante komemorasaun loron veteranu iha Oekusi, tersa horsehik.

Líder másimu RAEOA ne’e informa, kontéudu husi karta ofisiál ne’ebé Governu atribui mai RAEOA, katak estrutura definitivu sei aumenta Sekretáriu Rejionál na’in-tolu, tanba ne’e nia espera intelektuál Oekusi-oan sira hamutuk, bele ko’alia hanesan líder jestór sira atu priénxe fatin tolu ne’e.
“Ita estrutura definitiva ne’e, iha mós potensialidade atu reajusta fali ami na’in-14, no ami na’in-12, ami deklara ba malu katak, ami prontu simu reajustamentu, tanba nia di’ak mak, ami na’in-12, únika ha’u ho Koordenadór ZEEDOA mak ema profisionál, tanba durante ne’e moris ho vida profisionál, restante funsionáriu públiku ho karreira profisionál, ne’ebé tauk saida ba reajustamentu ne’e,” nia hateten.
Eis-Sekretáriu Rejionál ba Asuntu Agrikultura Oekusi ne’e, konfirma, bazeia lei númeru 3/2024 nu’udar estatutu kriasaun RAEOA no ZEESM, moris no hasoru reajustamentu dinámiku ida, ne’ebé tenke akontese no tenke simu reajustamentu.
“Tanba saida mak ita ema rasik la prontu atu moris iha dinámika no reajustamentu ne’ebé sei akontese iha fulan-Abríl. Ha’u husu ba ita hotu, tanba intelektuál iha Oekusi la barak, ita só iha obrigasaun atu ita sai diretór karik, buka dalan atu ita-nia alin sira bele sai mós ema kualifikadu iha edukasaun nível lisensiatura, mestradu to’o doutaramentu,” nia hateten.
Notísia relevante:PA RAEOA enkontru urjente ho membru autoridade prepara relatóriu ‘hand-over’
Eis-Prezidente Konsellu Konsellu Veteranu Oekusi, Venâncio Lafo, ho naran kódigu ‘Vela’, rekomenda atu halo re-estruturasaun ou ajustamentu de’it, importante Oekusi-oan, nu’udar preparasaun ba governasaun lokál.
“Atu mantein estrutura tranzitóriu ne’e mós di’ak, atu aumenta tan mós di’ak, importante hanesan ita halo preparasaun ba governasaun lokál, tanba sistema Governasaun lokál ne’e, husi ita rai na’in-rasik, konforme Primeiru-Ministru hateten, ne’ebé husi nasionál no munisipíu la presiza mai RAEOA, tanba ita Oekusi mós iha eskola matenek preparadu atu kaer administrasaun Oekusi,” nia hateten.
Tuir nia, pontu devista husi veteranu, aumenta ka ajusta sira-ne’ebé ejiste ona mós di’ak, maibé konforme rezultadu husi ekipa aváliasaun husi Ministériu Administrasaun Estatál (MAE), ne’ebé antes ne’e halo ona aváliasaun ba kondisaun minima iha Oekusi.
“Rezultadu aváliasaun ne’e mak sei determina tuir instituisaun públiku sira iha Oekusi, tanba Sekretáriu Rejionál sira uluk na’in-neen, depois hapara nomeia fali estrutura tranzitóriu atuál, ne’ebé ha’u hanoin ajusta de’it mós di’ak nomeia ema foun mós di’ak, importante Oekusi-oan,” nia hateten.
Notísia relevante:Veteranu Oekusi prefere re-estruturasaun ba estrutura tranzitória RAEOA no hili figura akumulativa
Cipriano da Cunha naran kódigu ‘Luanova’, rekomenda Governu tenke tau prioridade ba Oekusi-oan, la presiza husi nasionál mak lidera fali Oekusi Ambeno.
“Konsellu-Ministru mak altera dekretu-lei foun rua ne’e, maibé ita haree estrutura daudaun ne’e ema mesak Oekusi-oan, ne’ebé ita haree oinsá bele ajusta de’it labele troka tun sa’e, aban bairu impaktu ba Oekusi-oan ba dezenvolvimentu, di’aklu labele troka maibé aumenta de’it, maibé Oekusi-oan tenke tau priodade tanba iha podér no devér, joven sira ohin loron ne’e mesak ema matenek atu sai servidór rai no povu ida-ne’e, maibé desizaun hothotu husi Maun-boot Primeiru-Ministru, maibé Maun-boot Xanana mós hanoin netik Oekusi-oan sira mós, tanba sira mós iha kapasidade atu ukun rai Oekusi ne’e,” nia konklui.
Jornalista: Abílio Elo Nini
Editór: Rafael Ximenes de A. Belo





