OEKUSI, 01 Juñu 2026 (TATOLI) – Embaxadora boa-vontade, Kirsty Sword Gusmão, enkoraja profesór sira, atu hadomi profisaun nu’udar manorin no kumpre papél ho étika profisionalizmu atu sai nafatin orientadór ba jerasaun foun sira ba futuru rai ne’e nian.
Fundadora Fundasaun Alola, ne’e afirma, iha ámbitu komemorasaun loron mundiál labarik, ne’ebé selebra iha Eskola Bázika Filiál (EBF) 30 Agostu Masin sub-rejiaun Pante Makasar, Rejiaun Administrativa Espesiál Oekusi Ambeno (RAEOA) kinta ne’e, ho tema ‘Inkluzaun ba labarik hothotu’ hodi proteje labarik sira-nia direitu grante inkluzaun no harii futuru ne’ebé di’ak.
“Importansia papél sai manorin, sira (profesór) mak professor é um heroi sem título (Manorin-na’in éroi títulu laek-red), no ladun simu rekoñesimentu natoon, husi ita-nia komunidade sira, imi (profesór) maka hanesan giaun ka orientadór ba jerasaun futuru, tanba ne’e mak tenke hala’o ita-nia kna’ar ho sériu no étika profisionál” nia hateten iha ámbitu komemorasaun loron mundiál labarik, segunda ne’e.
Notísia relevante:Garante kualidade edukasaun, presiza atualiza kurríkulu, polítika, infraestrutura no manorin-na’in
Nia rekomenda nafatin ba profesór sira, atu hatudu ezemplu di’ak ba labarik sira iha ámbitu prosesu ensinu aprendizajen, katak tenke pontualidade.
“Ha’u triste bainhira vizita eskola sira no haree manorin balun abandona sira-nia aula iha klase ou mai tarde tebtebes, halo labarik sira hein kle’ur, ida-ne’e la’ós ezemplu di’ak,” nia hateten.
Tuir nia, labarik mak futuru nasaun, sé aban bairua sira hetan serbisu karik, sira tenki ba sira-nia serbisu fatin ho oras, entaun manorin sira tenke fó ona ezemplu di’ak, la’ós manorin sira de’it, maibé koordenadór no diretór sira mós, presiza hatudu domin ba profisaun, no fó exemplu di’ak ba ema seluk.
“Ne’e mak lideransa, ida-ne’e mak ha’u-nia apelu iha loron espesiál ida-ne’e ba mundiál labarik” nia fó hanoin.
Lian-materna, ita-nia kultura no ita-nia identidade
Kona-ba lian materna, nia dehan, labarik sira tenke aprende atu hadomi no respeita sira-nia lian uma nian, karik iha vila laran, família barak ko’alia tetun, entaun iha eskola bele aprende ho tetun, maibé iha área rurál, labarik sira la ko’alia tetun iha uma, maibé tuir loloos sira (labarik) aprende literásia no numerasia ho lian-materna, atu hafasíl sira aprende tetun no portugés.
Tanba sistema Edukasaun Multi Língua (EMuLi), la’ós atu halakon Tetun no Portugés maibé fó dalan hodi fasilita labarik sira atu aprende lalaís liu atu lee, sura no hakerek.
“Tanba ne’e ha’u espera katak, inan-aman, manorin sira, líder eskola sira, keta haluha ita boot sira-nia lian-materna maka ita-nia kultura no ita-nia identidade, labele haluha, labarik sira, sei bele espresa sira-nia aan ho di’ak no fiar aan, bainhira uza lian ne’ebé sira hatene ona,” nia hateten.
Notísia relevante:Lian materna kontribui maka’as ba dezenvolvimentu tetun
Iha biban ne’e, Diretór Rejionál Serbisu Edukasaun Oekusi, Vinencio Cono, reforsa no kompara katak ‘éroi’ sira ne’ebé uluk luta no harii bandeira la husu buat ida nune’e inan-aman no mós profesór sira tenke prepara oan sira tama eskola.
Autoridade edukasaun Oekusi ne’e mós énfaze, susesu umanu, ne’e mai husi edukasaun ho edukativa, liliu prosesu ensinu apendizajen, kontinua luta ba estudante sira tenke hatene lee, hakerek no sura (literásia no numerásia), hahú husi ki’ikoan sira, tanba ne’e, nia apela ba manorin sira, atu labele sura kolen nu’udar profesór.
“Tanba profesor é um éroi sem título, mai ita kombate hamutuk liuhusi ita-nia étika profisionál, tenke hadomi ita-nia papél nu’udar manorin, tenke aprende tan multi intelejénsia, labarik mai aprende liuhusi kanta, liuhusi halimar no liuhusi puízia, ne’e ita-nia barreira bo’ot liu atu hasoru tan multi intelejénsia ba edukasaun, maibé save edukasaun atu susesu tenke pontualidade, atu estudante sira emita tuir, profesór mak ezemplár” nia hateten.
Jornalista: Abílio Elo Nini
Editór: Rafael Ximenes de A. Belo




