iklan

INTERNASIONÁL, POLÍTIKA

Governu lansa programa Futuru Líder ba ASEAN faze datoluk

Governu lansa programa Futuru Líder ba ASEAN faze datoluk

Vice MNEK Asuntu ASEAN, Milena Rangel hasai foto hamutuk iha Serimónia Entrega sertifikadu "Futuru Lider ba ASEAN".iha salaun CNE Dili, kinta (12/03/2026). Imajén TATOLI/Egas Cristóvão

DILI, 12 Marsu 2025 (TATOLI)–Governu liuhusi Ministériu Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun (MNEK), kinta ne’e, lansa programa Futuru Líder ba ASEAN (FLBA) faze datoluk (III) iha salaun Laline Larigutu, Komisaun Nasionál Eleisaun (CNE, sigla portugés).

FLBA inisiativa ne’ebé ho objetivu atu hametin kapasidade rekursu umanu no prepara lideransa timoroan sira hodi kontribui ba dezenvolvimentu no dezenvolvimentu nasionál nasaun nia integrasaun iha ASEAN.

Programa ne’e finansia husi Governu no implementa ho auspísiu husi MNEK, FLBA hanesan projetu estratéjiku ida ho durasaun fulan 12 ne’ebé hakarak hakbiit joven sira, ho tinan 23 to’o 37 liuhusi formasaun lideransa nian, esperiénsia sira imersaun nian iha nasaun membru sira husi asosiasaun no asaun sira ba dezenvolvimentu estratéjiku nasaun nian.

Programa ne’e lansa husi Vise-Ministra ba Asuntu ASEAN, Milena Rangel, no Ministru Juventude, Desportu, Arte no Kultura, Nelyo Isaac Sarmento, no hetan partisipasaun husi membru Governu balun, parseiru dezenvolvimentu no eis partisipante sira husi edisaun sira uluk nian.

Milena Rangel hateten, programa ne’e reprezenta kompromisu konjuntu hodi hametin dezenvolvimentu rekursu umanu no kapasitasaun institusionál ne’ebé konsidera nu’udar pilár fundamentál ba progresu nasionál no rejionál.

Tuir Milena, kompromisu ne’e iha importánsia partikulár ba nasaun, ne’ebé sai membru ASEAN iha tinan kotuk no kontinua hametin ninia kapasidade institusionál no umanu hodi partisipa tomak iha mekanizmu no prosesu organizasaun rejionál nian.

“Ba Timor-Leste, kompromisu ne’e hanesan partikularmente importante bainhira ami hakat ba integrasaun iha ASEAN no prepara hodi asumi prezidénsia organizasaun nian iha tinan 2029,” Milena hateten iha nia diskursu.

Nia mós subliña, nesesidade atu hametin abilidade sira, kapasidade sira no lideransa hodi sustenta dezenvolvimentu nasionál no kontribui ba futuru komún rejiaun nian.

Milena Rangel fó sai katak, programa ne’e forma ona líder joven na’in-175 iha nia faze daruak dahuluk nian. Iha faze datoluk (3) ne’e, hili partisipante na’in-120 husi setór no munisípiu oioin, hodi garante reprezentasaun ida-ne’ebé ekilibradu entre mane no feto.

Vise-Ministru ne’e hatutan, edisaun tinan ida-ne’e introdús formatu ida-ne’ebé partisipativu liu, kobre área prioridade haat (4) hanesan empreendedorizmu, saúde públika, reforma edukativa iha ámbitu ASEAN nian no ekonomia verde.

“Área sira-ne’e reflete dezafiu rejionál sira-ne’ebé relevante no prioridade polítika sira iha ASEAN nia laran, kontribui ba hametin abilidade sira iha lideransa, komunikasaun, kooperasaun rejionál no inovasaun,” nia dehan.

Iha diskursu nia rohan, Milena Rangel hato’o agradesimentu ba estadu membru ASEAN, parseiru dezenvolvimentu sira no organizasaun internasionál sira, inklui Banku Mundiál, ba sira-nia apoiu kontinua ba programa no prosesu formasaun ba líder joven timoroan sira.

Jornalista : Hortencio Sanchez

Editór        : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!