iklan

HEADLINE, SAÚDE

Trimestre Dahuluk: INCSIDA rejista pasiente HIV/SIDA 62

Trimestre Dahuluk: INCSIDA rejista pasiente HIV/SIDA 62

Photo: Anadolu Medical Center Hospital

DÍLI, 11 Maiu 2026 (TATOLI) – Institutu Nasionál ba Kombate HIV/SIDA (INCSIDA, IP), iha trimestre dahuluk 2026, simu no rejista pasiente nain 62 sofre moras VIH/SIDA hodi simu tratamentu regular no hemu ai-moruk rutina iha Casa de Recuperação da Saúde (CRS), Tibar.

Diretór Nasionál Diresaun Apoiu Sosial no Akompañamentu INCSIDA, IP, Silvestre da Costa Sarmento, hateten katak durante trimestre dahuluk (QI), instituisaun ne’e registra ema nain 62 ne’ebé iha infesaun moras VIH/SIDA.

Nia esplika katak objetivu husi akumulasaun pasiente sira iha CRS mak atu fasilita kontrolu tratamentu no garante katak sira hemu aimoruk ho regularidade.

“Ita akumula sira atu fó konsellu no akompañamentu, hodi garante sira bele hemu aimoruk ho regularidade no bele kontrola sira nia moras. Ita mos fó akonsellamentu atu ajuda sira hadook an husi stigma,” dehan Silvestre da Costa Sarmento ba jornalista TATOLI iha Luru Mata, Díli.

Nia mós hateten katak durante sira hamahan-an iha CRS, INCSIDA sei nafatin kontinua konvida padre no madre sira atu fó apoiu moral no espiritual.

“Kadá semana ita konvida padre no madre sira atu fó akonsellamentu liuhusi espiritualidade, atu sira bele hela ho esperansa no bele hadook an husi stigma ne’ebé mak todan ba sira iha sosiedade,” nia dehan.

Silvestre hatutan katak pasiente sira ne’ebé mak hela iha CRS simu apoiu akomodasaun no finanseiru husi Ministériu Solidariedade Sosiál no Inkluzaun (MSSI).

HIV signifikca Vírus da Imunodeficiência Humana (Sigla-Portugues), mak vírus ida-ne’ebé ataka sistema imunitáriu, espesialmente sélulas ne’ebé ajuda kombate infesaun iha ema nia isin.

Ekuantu, SIDA signifika Síndrome da Imunodeficiência Adquirida (Sigla-Portgues), mak faze avansada husi infesaun HIV, bainhira sistema imunitáriu fraku no halo ema-ne’ebé moris ho moras ne’e sai vulnerável liu ba infesaun moras seluk.

Ema ida bele moris ho HIV iha tempu naruk no sei lahetan SIDA bainhira halo tratamentu regular ho medikamentu antirretrovirais.

Medikamentu ne’e ajuda kontrola vírus, no ne’e no ajuda ema ne’ebé mak hetan infesaun HIV bele hetan moris naruk no saudável.

 

Jornalista: Camilio de Sousa
Editór: Filomeno Martins

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!