DILI, 26 Maiu 2026 (TATOLI)–Tenente Jenerál Reformadu, Lere Anan Timur, preokupa tebes ho atitude sidadania balun iha rai-laran ne’ebé seidauk hatudu kualidade nu’udar sidadaun di’ak, liuliu kumpri dever sivíl, respeitu ba órgaun soberania no jestu husi lideransa sira iha leten.
Lere Anan Timur hateten, la’ós hotu-hotu mak sai sidadaun di’ak iha Timor-Leste, tanba sei iha mós sidadaun balun ne’ebé kontinua fó impaktu ladi’ak ba moris sosiál no dezenvolvimentu nasaun nian.
”Ita moris iha nasaun independente no demokrátiku, nu’udar sidadaun, ita iha direitu no devere, direitu ho dever ida-ne’e mak sidadaun ida-idak tenke kumpre para bele bolu an sidadaun di’ak. Maibé, ha’u bele dehan katak la’ós hotu-hotu sidadaun di’ak iha ita-nia rain. Hanesan família ida, kuandu oan barak, oan balun nakar,” Lere hateten iha nia diskursu bainhira partisipa Semináriu ho tema “Konsolidasaun entre Estadu no Akademista hodi mantein Reziliente Dezenvolvimentu no Sustentabilidade ba Nasaun” ne’ebé realiza iha Palásiu Prezidensiál, Nicolau Lobato, Bairru Pite, tersa ne’e.
Kona-ba kestaun direitu ba moris di’ak no dezenvolvimentu, Tenente Jenerál reformadu ne’e mós foti kestaun kona-ba kestaun rai ne’ebé sei sai problema boot.
”Ita-nia lei mak la forte kona-ba nain ba rai. Estadu l iha rai, afinal ema ida-idak mak dehan direitu ba rai. Tanba laiha lei klaru, investór sira mós mai dada an uitoan,” nia esplika.
Lere Anan Timur fó hanoin katak se militár sira iha dever boot atu fó sira-nia vida ba nasaun, ba polítiku sira sira-nia dever boot mak serbí. Nia lamenta tanba dalaruma ukun-nain sira serbí liu ba interrese pesoál, la’ós ba interese povu nian.
Nia mós krítika maka’as tebes situasaun iha Parlamentu Nasionál ne’ebé dalaruma lakon kontrolu hodi hakanek fali dignidade Xefe Estadu nu’udar simbolu soberania nasaun nian.
”Uluk iha funu laran, ha’u-nia dixiplina militár ne’e aimanas lotuk. Ohin loron, iha Parlamentu ne’ebá, atake malu to’o Prezidenti Repúblika. Nu’udar gerrilleiru, ha’u hanoin kuandu kona-ba ita-nia soberania, Parlamentu la’ós fatin atu halo bu’at sira-ne’e. Ita nu’udar sidadaun di’ak tenke garante dignidade ita-nia Estadu,” nia tenik.
Iha biban ida-nee, Lere alerta ba dezafiu foun iha era modernizasaun no dijitalizasaun, ne’ebé dalaruma ema utiliza hodi inventa faktu falsu (ho teknolójia) hodi dezakredita lideransa sira, inklui lia falsa ne’ebé dehan katak nia atu komete rendisaun iha tempu funu.
Aleinde ne’e, Lere espresa ninia tristeza iha serimónia 20 de Maiu nian, tanba haree lei protokolu ida-ne’ebé hakarak haketak fali líder boot sira hanesan Taur Matan Ruak no Francisco Guterres Lú-Olo (eis titulár) husi ambiente prinsipál.
Iha ninia liafuan ikus, Lere Anan Timur alerta ba juventude no sidadaun hotu, inklui emprezáriu sira, atu serbí nasaun ho fuan-laran, responsabilidade, kria unidade no kuidadu sidade atu nune’e Timor-Leste bele la’o ba oin ho progresu.
Jornalista : Hortêncio Sanchez
Editór : Cancio Ximenes





