DILI, 01 Juñu 2026 (TATOLI)—Reprezentante Organizasaun Mundiál Saúde iha Timor-Leste Arvind Mathur, hateten Timor-Leste iha ona programa saude integradu tanba ne’e husu ba Universidade Nasionál Timor Lorosa’e atu aumenta material Chiropractic iha kurrikulu.
“Timor iha kazu barak, maibé iha ema sira-ne’ebé sofre kotuk laran moras tanba ita haree katak ema sira-ne’ebé mak tuur kle’ur. Ida-ne’e sientifikamente presiza ita-nia populasaun hatene. Iha Timor, kazu barak maibé ema barak ladún iha informasaun ba ida-ne’e, tanba ne’e husu UNTL aumenta matéria Chiropratic iha kurríkulu,” Arvind Mathur hateten ba Jornalista sira iha Salaun Pusat Budaya Indonesia, Maskarinhas, ohin.
OMS hato’o agradesimentu ba UNTL ne’ebé servisu hamutuk ho fundasaun husi nasaun Filipina no Austrália ne’ebé mak organiza workshop ida kona-ba ba Chiropractic, tanba kazu sira-ne’e iha Timor-Leste ne’e barak maibé ema sira ne’ebé mak ladún hetan informasaun tanba sira ladún tau importánsia ba kazu ida-ne’e.
“Buat ne’ebé hahú ne’e mak agora UNTL halo ona, oinsá bele hasa’e koñesimentu ba moras sira-ne’e maibé inklui mós iha kurríkulu kona-ba Chiropractic. Tanba bazeia ba ita-nia programa ne’ebé agora ita halo kona-ba programa saúde integradu ne’e, ita hetan kazu barak kona-ba problema sira-ne’e,” nia hateten.
Nia informa, asuntu ida-ne’e importante tebes ba Universidade Nacional Timor Lorosa’e hahú no estabelese ho apoiu husi parseiru sira seluk, tanba ne’e OMS prontu nafatin apoiu tékniku no servisu hamutuk ho UNTL.
Iha fatin hanesan, Dekana Fakuldade Medicina no Siénsia Saúde iha (UNTL), Lídia Gomes informa fakuldade hakarak aprende prátika no koñesimentu di’ak husi nasaun sira seluk atu bele fortalese edukasaun saúde no prepara kandidatu profisional saúde sira hodi hala’o servisu programa Chiropractic iha Timor-Leste.
“Ohin, ami sei halo revizaun Kurríkulu no hatama matéria Chiropractic iha Kurríkulu eskola medisina, infarmajen no parteira, atu estudante sira bele aprende kona-ba área ida-ne’e,” Lídia Gomes dehan.
Nia dehan, durante ne’e UNTL foin komesa halo kooperasaun ho parseiru sira husi nasaun Austrália, Indonézia no Filipina hodi halo revizaun kurríkulu no integra matéria Chiropractic ba sistema aprendizajen.
“Ho ida mak objetivu husi workshop Chiropractic ne’ebé organiza husi FMCS UNTL iha loron ohin mak atu loke etapa ba diálogu akademika hamutuk ho parte relevante hotu, hodi fahe koñesimentu no esplora esperiénsia internasionál kona-ba programa Chiropractic,” nia dehan.
Timor-Leste hasoru dezafiu boot kona-ba problema músculos no sistema esquelétiku, ne’ebé dala barak liga ho servisu todan ne’ebé povu sira halo, tanba pasiente balun frekuentemente keixa kona-ba kanuruk, moras kotuk laran no kidan moras tanba postura ne’ebé la loos durante servisu.
“Chiropractic hanesan abordajen komplementár ida atu ajuda hadi’a movimentu no funsaun isin nian, nomós promove moris di’ak ba pasiente sira. Implementasaun programa Chiropractic sei bazeia ba evidénsia sientífika no regulamentu ne’ebé eziste ona, atu bele ajuda sistema saúde iha área preventivu, promotivu no reabilitativu iha Timor-Leste,” nia esplika.
Tanba sinal no sintoma moras oioin tenke konsulta uluk ho profisional saúde no halo ezame laboratóriu hodi determina kazu loloos antes simu tratamentu apropriadu.
“Chiropractic la’ós ema arbiru mak halo, maibé tenke profisionál saúde ne’ebé komprende di’ak kona-ba saúde umana,” nia dehan.
Reprezentante Vise-Primeiru-Ministru no Ministru Kordenadór Asuntu Sosiál, Jaime Andre Simon, hateten Workshop ida-ne’e reprezenta faze importante ida iha dalan ba dezenvolvimentu servisu reabilitasaun modernu iha Timor-Leste.
“Ha’u iha esperansa boot katak iha futuru neʼebé la kle’ur, ita-nia nasaun sei iha profisionál kualifikadu sira iha área Chiropratika no Kinesiterapia ne’ebé prontu atu serbí povu timoroan ho profesionalizmu, kompeténsia no dedikasaun,” nia dehan.
Nia dehan, saúde mak direitu fundamentál ida no sai hanesan baze importante ba bem-estar individu, familia no komunidade tomak. Saúde la’ós de’it kona-ba kura moras, maibé mós kona-ba prevensaun, promosaun saúde, rekuperasaun no hadi’a kualidade moris ema sira-nian.
“Ita observa katak problema relasiona ho múskulu no ruin, moras iha koluna vertebral, postura la loos no kondisaun seluk hanesan ne’e aumenta ba beibeik iha ita-nia sosiedade. Problema sira-ne’e afeta produtividade, kapasidade servisu, independénsia no dignidade ema barak nian. Tanba ne’e, servisu reabilitasaun tenke sai prioridade ida iha dezenvolvimentu sistema saúde nasional. Ha’u fiar metin katak Chiroprátika no Kinesiterapia bele lori mudansa pozitivu boot ba Timor-Leste,” nia dehan.
Iha área rua-ne’e la’o hamutuk atu fó asisténsia ba prevensaun, tratamentu no reabilitasaun, ho objetivu atu ajuda ema sira bele hetan fila-fali nia movimentu normál, hamenus sofrimentu no aumenta nia kapasidade atu moris ho independénsia.
Profisionál sira iha área ida-ne’e sei desempeña papél importante atu garante katak ema hotu, inklui ema ho defisiénsia no ema ne’ebé presiza reabilitasaun, bele asesu ba servisu saúde ho kualidade.
Jornalista : Felicidade Ximenes
Editór : Cancio Ximenes




