iklan

KAPITÁL, POLÍTIKA

PITL-FONGTIL-CAUCUS lansa programa “Haforsa sosiedade sivíl ba diversidade”

PITL-FONGTIL-CAUCUS lansa programa “Haforsa sosiedade sivíl ba diversidade”

Organizasaun Naun Governamentál Plan Internasionál Timor-Leste (PITL), Forum Organizasaun Naun Governamental Timor Leste (FONGTIL) no CAUCUS halo lansamentu ba programa "Haforsa sosiedade sivíl ba diversidade" hodi baku tambor. Imajen Tatoli/Alexandra da Costa.

DILI, 14 Janeiru 2026 (TATOLI)—Organizasaun Naun Governamentál Plan Internasionál Timor-Leste (PITL), Forum Organizasaun Naun Governamental Timor Leste (FONGTIL) no CAUCUS halo lansamentu ba programa “Haforsa sosiedade sivíl ba diversidade” ne’ebé hetan fundu husi Uniaun Europeia millaun $2, maibé ba implementasaun projetu ne’e prevee rihun $700 iha munisípiu Ainaru, Ermera, Ataúro no Vikeke durante tinan tolu (3).

Diretór Ezekutivu FONGTIL, Inocencio de Jesus Xavier, hateten ohin halo serimónia lansamentu ida ba selebrasaun kontratu entre membru konsorsu hanesan Plan Internasionál, FONGTIL no CAUCUS ho Uniaun Europeia iha tinan kotuk, nune’e ohin halo lansamentu hodi implementa projetu ida-ne’e ba munisípiu haat (4).

“Programa ne’e sei foka liu ba empoderamente joven, ativista, rede sektorál, organizasaun feto, ema ho defisiénsia inklui komunidade LGBTQ+, oinsá atu halo advokásia baze evidénsia no atu influénsia polítika públika Estadu nian,” Diretór Ezekutivu Forum Organizasaun Naun Governamental Timor Leste (FONGTIL) ne’e informa ba jornalista sira iha Hotel Timor, ohin.

Nia hatutan, projetu ida-ne’e esforsu sosiedade sivíl nian ba empoderamentu hodi promove justisa sosiál, direitu ida-ne’ebé inkluzivu no sustentavél ba Timor-Leste, nune’e FONGTIL garante katak husi advokásia ida-ne’ebé iha bele dezenvolve no empodera juventude sira-nia partisipasaun dezenvolvimentu konstrusaun nasaun.

Xefe Kooperadaun Uniaun Europeia iha Timor-Leste, Iotam Lerer, hateten Uniaun Europeia hanesan aspetu importante ba sosiedade sivíl hodi sapoia projetu sira liuliu liga ho programa ne’ebé daudaun ne’e lansa.

“Osan ne’ebé apoiu la’ós de’it ba programa ida-ne’e maibé ba mós programa sira seluk ne’ebé jere mós husi organizasaun naun governamentál sira seluk,” nia dehan.

Iha biban ne’e, Diretora Nasionál Dezenvolvimentu Igualdade Jéneru iha SEI, Olga da Costa Monteiro, hateten ho ema hotu nia prezensa hatudu katak ema hotu iha kompromisu hamutuk atu haforsa sosiedade ida-neʼebé justu, inkluzivu no respeita direitu ema hotu.

Sekretária Estadu ba Igualdade akredita katak organizasaun sosiedade sivíl sira iha papel fundamentál iha prosesu dezenvolvimentu nasaun, sosiedade sivíl la’ós de’it parseiru Governu maibé mós lian povu nian.

“Iha kontestu ida-ne’e, nafatin fó atensaun espesiál ba feto foinsa’e no grupu oioin ne’ebé vulnerável, tanba sira mak iha poténsia boot atu sai líder no agente mudansa. Maibé dalabarak hasoru limitasaun iha asesu ba kapasidade, informasaun no espasu partisipasaun. Haforsa kapasidade organizasaun sosiedade sivil lokal signifika investe iha formasaun,” diretora ne’e informa.

Tanba ne’e, nia dehan, dezenvolvimentu inkluzivu labele atinje se laiha partisipasaun hotu-hotu. Tanba ne’e, Governu sei kontinua servisu hamutuk ho sosiedade sivíl atu garante katak prosesu dezenvolvimentu la husik ema ida iha kotuk, no fő benefisiu ba komunidade liuliu sira-neʼebé iha situasaun vulneravél.

Jornalista : Alexandra da Costa

Editór      : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!